(Ethelred II från 990-talet CRVX) Sveriges Sedlar © Sedelmynt (J.A.) SAB-kod: Kyh, Qae     Ändrad 2012-05-04

Numismatisk litteratur Måttsystem, penningvärde och kvalitetsklasser Böcker Tidskrifter Artiklar i SNT Artiklar i SKA Historisk översikt Broschyrer Länkar (www) Förordningar Egna upptäckter Mynt/Sedel på frimärke

Äldre sedlar (1662-1873): daler, riksdaler och skilling Stockholms Banco Sedelsubstitut Kontributionsverket Transportsedlar Riksgäldssedlar Specie och kopparskilje Vita banco-sedlar Färgade banco-sedlar Riksmynt-sedlar Nya sedlar (1873-2010): kronor och euro Kronor-sedlar Lilla Riksvapnet Sittande Svea Övriga 1939-1973 Jubileums-sedlar 1965 års sedelserie 1985 års sedelserie Eurosedlar Elektroniska pengar Diverse:  Mynt Brevporto 1855-2009 Stavning av kung Enskilda Banker Finlands sedlar   Datortips CD-bränning Digital fotografering

NUMISMATISKA NYHETER (Kyh & Qae)

Nya sedlar ges ut år 2015: design presenterad

Under våren 2011 utlyste Riksbanken en tävling i att utforma Sveriges nya sedlar. I april 2012 avslutades tävlingen. Juryn utsåg "Kulturresan" till vinnare och riksbanksfullmäktige beslutade att Göran Österlunds bidrag "Kulturresan" ska vara den konstnärliga utgångspunkten för de nya sedlarna.

www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Nya-sedlar-och-mynt/De-nya-sedlarna/Konstnarlig-utgangspunkt

Astrid Lindgren, Evert Taube, Greta Garbo, Ingmar Bergman, Birgit Nilsson och Dag Hammarskjöld blir motiv på Sveriges nya sedlar. Höjden på alla valörer blir 66 mm medan längden varierar mellan 120 och 154 mm. Sedlarnas färger blir gråbrun (1 000 kronor), röd (500 kronor), grön (200 kronor), blå (100 kronor), gul/orange (50 kronor) och violett (20 kronor).

1-kronan, 2-kronan och 5-kronan kommer att bli mindre och lättare än idag, medan 10-kronan behålls oförändrad. 1- och 2-kronan tillverkas av kopparpläterat stål medan 5- och 10-kronan tillverkas i legeringen Nordic gold.

De nya sedlarna  kommer att ges ut 2015. Mynten kommer år 2016.

Se även broschyr i pdf: Formgivningstävling om Sveriges nya sedlar, www.riksbank.se/Documents/Sedlar_mynt/2012/sedlar_broschyr_nya_sedlar_tavling_120424_sve.pdf

Bilder av samtliga bidrag i tävlingen. Se de bidrag som inte blev antagna.

VARNING för falska (stulna) bilder av sedlar på Tradera

Nedanstående bild av 1 kr sedel 1939 prov finns nu på en auktion på Tradera. Bilden är stulen från min hemsida och sedeln är INTE till salu. Så bjud INTE.

www.tradera.com/1-kr-sedel-otroligt-exeplar-1939-provtryck-raritet-auktion_220302_153938870

Även två auktioner från sedelomynt har stulna bilder av sedlar som INTE är till salu:

5 kr 1966* serie G (extremt ovanlig med slutsiffror 01)
hwww.tradera.com/5-kr-sedel-stjarnmarkt-ocirkulerad-otrolig-kvalitet--auktion_220302_153934941

10 kr 1940 serie O (beredskapssedel med mycket låg upplaga)
www.tradera.com/10-kr-sedel-ovikt-ocirkulerad-andra-varldskriget-auktion_220302_153936072

Säljarna miromiro1 och sedelomynt bjuder ofta på varandras auktioner. Även på icke numismatiska objekt. Så bjud inte hos någon av dessa säljare.

10 kr 1909 nu funnen med 6 siffror i sedelnumret

10 kr 1909 med 5 siffror

10 kr 1909 med 6 siffror, 1:a

10 kr 1910 med 6 siffror, 1:a

10 kr Sittande Svea har från början numrerats med 5 siffror och seriebokstäver A-Z (25 stycken men inte J) som gav max 2,5 milj. sedlar. Senare utökade man med Aa-Zz och AA-ZZ så att totalt 7,5 milj. sedlar kunde numreras. Enligt Torgny Lindgren "Riksbankens sedelhistoria" sid. 207 levererades år 1909 totalt 8,8564 milj. sedlar från riksbankens kassa. Bland dess kan även ingå några med årtal 1908 samt att några med årtal 1909 levererades först 1910. Eftersom alla åren 1908-1910 har stort antal levererade sedlar så bör det jämna ut sig. Tryckning började med 5-siffriga nummer serie A-Z, Aa-Zz, AA-ZZ, och sedan 6-siffriga nummer med inledande 1:a serie A-N. Högsta kända serie med 6 siffror är serie I (högre efterlyses). Mycket finns att undersöka. Hur är det med namnteckningar för 5-siffriga och 6 siffriga nummer med serie A-N? Är det samma namn på dessa eller inte? Du som har 10 kr 1909 serie A-N, skicka gärna inskannade bilder av sedlarna i 150 dpi. En annan fråga är om det finns sedlar med serie XX-YY-ZZ. Katalogen "Sveriges Färgsedlar" anger högsta serie XX för 10 kr 1909. Jag efterlyser även bilder av alla sedlar med serie XX-ZZ. Senare började man tryckningen av 5 kr 1909 där alla sedlar fick 6 siffror, både med inledande 0:a och 1:a. År 1910-1917 gick man tillbaka till 5-siffra nummer istället för 6 siffror med inledande 0:a.

5 kr 1909 med 6 siffror, 0:a

5 kr 1916 med 5 siffror

Först 1918 återkom 6-siffriga nummer med inledande nolla, men några få serier 10 kr 1918 fick 5-siffriga nummer.

10 kr 1918 nr med 5 siffror

10 kr 1918 nr med 5 siffror

10 kr 1918 med 6 siffror, 0:a

5 kr 1918 med 5 siffror

Samtliga 5 kr 1918 har 5-siffriga nummer istället för 6-siffriga med inledande 0:a. Dessutom finns naturligtvis 6-siffriga nummer med inledande 1:a.

Beredskapssedlar från 1950-talet i primitivt boktryck (under kalla kriget)

bilden knyckt från Myntkabinettet som säljer boken

"Sedlar i beredskap, Sveriges pengar i krigstider",  Författare Magnus Widell och Ian Wiséhn, 111 sidor, pris 100 kronor.

Dessa sedlar trycktes i England 1952-1953 under det kalla kriget. Samtidigt pågick Korea-kriget och nedskjutningen 1952 av de två svenska flygplanen DC-3 och Catalina.

Sedlarna trycktes i England i stor upplaga för att kunna ersätta alla cirkulerande sedlar. De trycktes trots detta i primitivt boktryck (som 1 kr-sedlarna). Uppenbarligen skulle dessa tryckplåtar kunna användas i många små tryckerier i Sverige vid ockupation av delar av landet. Alla normala sedlar sedan början av 1900-talet har annars tryckts med den mera avancerade tekniken med koppartryck/ståltryck som bara fanns hos riksbanken och postverket (båda i Stockholm).

www.myntkabinettet.se/web/Beredskapssedlar_1.aspx

www.myntkabinettet.se/web/Beredskapssedlarna.aspx

www.svd.se/nyheter/inrikes/hemlig-krigskassa-dolde-55-miljarder_6881171.svd

www.antus.org/bunker/Beredskapssedlar.htm

www.benkar.se/glomdarum/galleri/Civilforsvar-Totalforsvar/Kombinerad-HC-LFC-Riksbanksberg

hjak.se/2012/02/27/beredskapssedlarna/?utm_source=rss&utm_medium=rss&utm_campaign=beredskapssedlarna

Läs även Svenska Dagbladet söndag 26 feb om "Hemlig krigskassa dolde 55 miljarder" (2 helsidor).

Det finns även beredskapssedlar under 2:a världskriget på 1940-talet. Mest kända är 1 kr-sedlar 1938-1940 som aldrig kom ut i cirkulation (i stället minskades silverhalten i mynten till 40 %). Utöver dessa så trycktes 5 kr- och 10 kr-sedlar 1940 med avvikande seriebokstäver i mycket små upplagor (5 kr 1940 serie A-K och 10 kr 1940 serie F-P). Även 10 kr 1939 serie ZA avviker från övriga 10 kr 1939 som endast har serie A-Z och Aa-Oo. Upplagan för 10 kr 1939 serie ZA var dock hela 100 000 ex.

10 kr 1939 ZA typ 3-z2

10 kr 1939 ZA typ 3-z2

50 kr 1940 kontrollbokstav A-E är troligen sällsynta beredskapssedlar

Med början 1937 har 50-lapparna alltid två kontrollbokstäver i rad med samma vänster-namn. Det börjar med 50 kr 1937 z+a och fortsätter med b+c, d+e, f+g, h+i, k+l, m+n, p+q, r+s, t+u, v+w, x+y, o.s.v. Observera att bokstav j och o saknas så alfabetet har bara 24 kontrollbokstäver. Det visar sig att man använder ca 8 namn till vänster som sedan upprepas i samma ordning. Även 100-lapparna Sittande Svea har samma namn i samma ordning.

50 kr	vänster namn	50 kr	50 kr	100 kr	100 kr
1938 kb x+y	nt1	1939 kb p+q	1940 kb K+L	1938 kb z 1939 kb a	1939 kb r+s
1938 kb z+a	nt2	1939 kb r+s	1940 kb M+N	1939 kb b+c	1939 kb t+u
1938 kb b+c	nt3	1939 kb t+u	1940 kb P+Q	1939 kb d+e	1939 kb v+w
1938 kb d+e	nt4	1940 kb v+w	1940 kb R+S	1939 kb f+g	1939 kb x+y
1938 kb f+g	nt5	1940 kb x+y	1940 kb T+U	1939 kb h+i	1939 kb z+A
1939 kb h+i	?	1940 kb z+A, B+C, D+E	1940 kb V+W	1939 kb k+l	1939 kb B+C
1939 kb k+l	nt7	1940 kb F+G	1940 kb X+Y	1939 kb m+n	1939 kb D+E
1939 kb m+n	nt8	1940 kb H+I		1939 kb p+q	1940 kb F+G

50 kr 1940 kb V+W (troligen även 1939 h+i och 1940 z, A-E) samt 100 kr k+l & B+C.

Jag känner till samtliga namn för 50 kr 1938-1941 utom 1939 kb h+i och 1940 kb z, A-E. Namnen upprepas nästan tre gånger. Allt detta bevisar att 50 kr 1940 kb A-E inte ändrar namnteckning och att dessa sedlar är beredskapssedlar liknande 5 kr 1940 A-K och 10 kr 1940 F-P.

Jag efterlyser 50 kr 1939 kb h eller i och 50 kr 1940 kb z eller A-E. Skicka gärna inskannade bilder.

  
50 kr 1940 kontrollbokstav y och F (efter numret) där jag saknar alla 50 kr 1940 z och 1940 A-E.

100 kr 1954 funnen med både I och J som arbetsbokstav (på baksidan)

100 kr stor arbetsbokstav I

100 kr stor arbetsbokstav J

Sedan tidigare var 50 kr Sittande Svea känd med både I och J som arbetsbokstav. Det troliga är att man vi tryckningen använde antingen I eller J (inte båda samtidigt). Kända sedlar för 50 kr och 100 kr:

50 kr stor arbetsbokstav I

50 kr stor arbetsbokstav J

Eventuellt kan återkomsten av ab I på slutet ha med skåprensning att göra. Man plockade fram alla tryckta blanketter från lagret som ännu inte var numrerade i väntan på årtalet 1955 då man införde små dubblerade arbetsbokstäver.

liten arbetsbokstav AA

liten arbetsbokstav KJ

liten arbetsbokstav YZ

Jag efterlyser alla 50 och 100 kr 1953-1954 med arbetsbokstav I eller J. Skicka gärna inskannade bilder.

10 kr 1940 serie F funnen (totalt 10 serier med beredskapssedlar F-P)

Äntligen har alla 10 serier F-P med beredskapssedlar hittats. Alla dessa har mycket små upplagor (ca 10 000 per serie) jämfört med 1 miljon för övriga serier. Observera att alla serie F-P har samma två namnteckningar. För övriga serier ändras alltid höger namn mellan varje serie.

5 kr 1940 A-K är en sällsynt beredskapsutgåva

5 kr 1963 med slutsiffror 00 och dubbla signaturer

5 kr 1963 med slutsiffror 00

5 kr 1963 med 2 signaturer på baksidan

Ytterligare en sedel funnen med dubbla signaturer på baksidan. Normalt finns bara en signatur på den underst sedeln i en 100-bunt som har slutsiffror 00.

5 kr 1963 med slutsiffror 00

5 kr 1963 med signatur på baksidan

Tidigare fanns bara en 50 kr 1965 känd med dubbla signaturer.

(e-post 2003-12-04 från en vänlig samlare)

5 kr 1966* finns även med stjärna och serie G (slutsiffror 01)

Ytterligare en sedel med slutsiffror 01 och avvikande serie funnen. 5 kr 1966 utan stjärna finns bara med serie C och E.

Sensationellt fynd av 5 kr 1979 serie Z med stjärna

Tidigare är 5 kr 1979* med stjärna endast känd med serie X i liten upplaga på 8000 exemplar. 5 kr 1979* serie Z har slutsiffror 00 och är då en ersättningssedel för understa sedeln i en 100-bunt.

Liknande sedlar med slutsiffror 00 och 01 finns för år 1966, 1967, 1972 och 1974. Se vidare 5 kr 1965-1981 Gustav Vasa.

Svenska Telepolletter och Provmynt

10-25-50 öre och 1-5 kr provmynt för mynttelefoner (observera 10 öre och 50 öre i nickel, vit metall, omagnetisk, troligen CuNi)

www.solvencyii.nu/data_htm_files/Teletokens.pdf (32 sidor)

I denna bok beskrivs svenska telepolletter och teleprovmynt. Telepolletter var ett förköpt betalningsmedel för att kunna ringa från samtalsstationer. Provmynten användes av Televerkets tjänstemän för att testa automaterna. Bilder och detaljerad beskrivning av alla provmynt och mynttelefoner.

Boken beskriver 25 öre och 1 kr nickel som endast fanns under 6 månader 1980. Ovanstående bild visar även 50 öre nickel som saknas i boken.

1 kr provmynt "TILLHÖR TELEVERKET" beskrivs på sidan 28 men där anges metallen (för 100.3a och 100.3b) felaktigt som mässing när det ska vara "nickel, förkopprade" som anges i sammanfattningen på sidan 21.

1 kr provmynt "TILLHÖR TELEVERKET" med 6 siffror har höjden 2,2 mm i ovanstående bild (samma höjd som 5 kr med 6 siffror). Troligen är det felskrivet på sidan 28 så att löpnummer med 4 siffror har höjden 3 mm. Denna finns INTE avbildad utan samma bild används felaktigt för både 100.3b och 100.3c.

Diametern på provmynten är alltid samma som motsvarande riktiga mynt. I boken om provmynt anges fel diameter. Jag har mätt diametern med skjutmått och fått exakt samma som för riksbankens mynt (på tiondels mm). Således är alla 10 öre provmynt 15,0 mm; 25 öre provmynt 17,0 mm; 50 öre provmynt 22,0 mm; 5 kr provmynt 28,5 mm (det är bara 1 kr som beskrivs rätt med 25 mm).

Bilderna av alla 10 öre provmynt 1938-1953 har siffran 2 på baksidan men enligt två olika tabeller kan även finnas nummer 1-19. Troligen är detta de 21 olika teleområdena där 2 kanske är Göteborg och nr 1 Stockholm. Mitt exemplar av 10 öre brun med hål har också siffran 2 på baksidan. I beskrivningen av dessa provmynt ska angiven siffra 2 tolkas som substitut för godtyckligt nummer 1-19 (texten kan felaktigt tolkas som om bara 2 finns).

Observera att 1 kr provmynt "TILLHÖR TELEVERKET" har räfflad kant på samma sätt som riktiga 1 kr-mynt.

Se även Svensk Numismatisk Tidskrift 2007 nr 1 sid. 14: Stockholms Bell-Telefon AB (MGL). Bild av polletter för Bell Telefon. www.numismatik.se/pdf/snt12007.pdf

Jag känner mig tveksam till vad de nyare bruna provmynten (efter 1981) har för metall. Boken om provmynt anger "nickel, förkopprade". Alla dessa provmynt är brunt kopparfärgade för att enkelt kunna skiljas från myntverkets riktiga mynt. Men vore det inte enklare och billigare att tillverka i vanligt homogent myntbrons (95 % Cu). Det finns ingen synlig blank metall på kanten som är fallet för tyska pfennig och amerikanska nickelpläterade kopparmynt (t.ex. 25 cent). Dessutom är väl nickel dyrare än koppar så om man ville ha en billig kärna är kanske zink bättre.

Provmynt bör ha rätt magnetiska och elektriska egenskaper samt vikt (utan att tjockleken behöver ändras). Koppar har nästan lika bra elektrisk ledningsförmåga som silver. Vanliga svenska 1 kr-mynt hade t.o.m. 1981 en kärna av koppar (för att likna silver) som var pläterad med kopparnickel (75 % Cu + 25 % Ni). Televerkets 1 kr-provmynt är INTE magnetiska så de kan inte ha ren nickel utan möjligen omagnetisk kopparnickel. Myntverket började 1982 att tillverka vanliga 1 kr-mynt i homogen legering av kopparnickel.

5 kr provmynt är magnetisk på samma sätt som riktiga 5 kr-mynt. Det betyder att de verkligen har en kärna av magnetisk nickel.

Om du har mera information om metallen i dessa provmynt så hör av dig till min e-post adress längst ned på denna sida. Någon som filat sönder kanten på ett 1 kr provmynt för att se vad som kommer fram?

Parkeringspolletter

Det finns olika typer av parkeringspolletter. Den till vänster köps och används av kunden medan den till höger är en PROVPOLLETT (GK STHLM) som är identisk med 1 kr-mynt när det gäller diameter och vikt (den har även räfflad kant). Se en detaljerad förteckning: www.parkingtokens.com/tokens.php?more=1&country=sweden.

Provpollett finns även som 5 kr med diameter som 5 kr-mynt och är även magnetisk!!

Ny broschyr om "Sedlar och mynt" från riksbanken

Det finns en ny broschyr på 8 sidor om "Sedlar och mynt". Den visar i första hand alla säkerhetsdetaljer hos giltiga sedlar: 50-100-500-1000 kr med folieband och 20-50-1000 kr utan folieband. Endast den lilla 20 kr Selma i violett färg (den stora blå Selma är ogiltig). Du kan beställa broschyr som skickas med posten eller ladda hem PDF-fil. Samtidigt kan du beställa en broschyr om "Svenska jubileums- och minnesmynt", från år 1721 och framåt (54 sidor med bild av mynten i färg).
www.riksbank.se/templates/ItemList.aspx?id=26787 (beställ broschyr här eller hämta PDF)

www.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Broschyrer/Sedlar_Mynt_110609.pdf

10 kr 1971 med övertryckt nummer

Numreringen i rotationstryck (17 mm bredd) har tydligen misslyckats men man kan se delar av numret. Sedan har man tryckt ett komplett nummer med arktryck med bredden 15 mm.

smalt nr bredd 15,5 mm övertryck på 17 mm nummer	smalt nr bredd 15,5 mm övertryck på 17 mm nummer	smalt nr bredd 15,5 mm övertryck på 17 mm nummer
nr bredd 17 mm	nr bredd 17 mm	nr bredd 17 mm

10 kr 1968 finns både med smalt och brett nummer

10 kr 1968 serie S har nu hittats med smalt nummer 15,5 mm. Smalt nummer är mycket ovanligt (utan stjärna) och finns med årtal 1963, 1966, 1968 och 1971. Dessutom är smalt nummer vanligt med 10 kr 1963* med stjärna (ovanligt även med brett nummer). Se vidare om 10 kr Gustav VI Adolf. Smalt nummer kommer från arktryck (skärs till ark före numrering) och brett nummer från rotationstryck.

smalt nr bredd 15,5 mm	nr bredd 17 mm	nr bredd 17 mm
smalt nr bredd 15,5 mm	smalt nr bredd 15,5 mm	nr bredd 17 mm

10 kr 1968 X V* med stjärna finns med lägre nummer än 850 000

Trots detta finns ingen överlappning mellan serie U och V. Troligen finns en gräns vid ca 847 500. Jag efterlyser sedlar med nummer mellan 845 000 - 849 000 för serie U och V. Även lägre än U 456 000 och högre än V 886 000 är av intresse. Skicka gärna inskannad bild med 150 dpi till min e-post adress (längst ned på sidan).

500 kr 2007 funnen med position 96 som är högsta möjliga

20 kr 2007 pn 94 (högsta möjliga)	50 kr 2008 pn 48 (högsta möjliga)
100 kr 2008 pn 45 (högsta möjliga)	500 kr 2007 pn 96 (högsta möjliga)

Nu är samtliga högsta möjliga positionsnummer för 20-50-100-500 kr från slutet av årtiondet 00-talet kända enligt ovanstående bilder.

100 kr 2010 finns nu i cirkulation

Årtalssiffra 0 och positionsnummer 51-95. Observera att position 46-50 saknas då år 2008-2009 bara har position 01-45.

500 kr 2009 har nu kommit ut i cirkulation

500 kr 2009 har nu hittats. Siffran 9:e längst till vänster är slutsiffran i årtalet. Sedan kommer positionsnummer 57-96. Den 4:e siffran är serienummer som finns med både 0 och 1.

50 kr provsedel 130×72 mm för Selma Lagerlöf

Sensationellt fynd av 50 kr provsedel som aldrig gavs ut som 50-lapp. Det blev istället 20 kr Selma Lagerlöf.

50 kr provsedel 130×72 mm som aldrig kom ut som sedel. Valören ändrades till 20 kr.

Sedelvalören 50 kr planerades ursprungligen att ingå i 1985 års sedelserie med Selma Lagerlöf som motiv. I Riksbankens broschyrer om de nya sedlarna på 500 och 100 kr anges att en ny 50 kr-sedel med röd färg och måtten 130×72 mm planeras. I broschyren för 1000 kr-sedeln 1989 har man slopat all beskrivning av sedlar under 100 kr och år 1992 utgavs istället Selma Lagerlöf med valören 20 kr.

Provsedel i format som 20 kr typ 1 på gult papper med vattenmärke "Rutnät av diagonala våglinjer med siffran 5 inlagd i rutorna". Samma papper som 5 kr 1965-1981 med röda och blå säkerhetsfibrer. Dessutom finns färglöst relieftryck med "Tumba Bruk Sweden".

20 kr provsedel 130×72 mm

Även känd i valörerna 100 och 1000 (kr).

5 kr 1942 har avvikande användning av namnteckningar

Normalt för alla 5 och 10 kr Sittande Svea är att fem serier i rad har samma vänstra namnteckning: A-E, F-K, L-P, Q-U, V-Z. Men för 5 kr 1942 gäller istället att följande serier har samma namn till vänster: A, B-F, G-L, M, Q. Dessutom saknas serie N, O, P. Jag efterlyser alla sedlar med dessa okända serier N-P. Även de ovanliga serierna M och Q efterlyses. Skicka e-post till mig, gärna med bilder skannade med 100 dpi (som använts i nedanstående bilder). Rosenqvist Sveriges Färgsedlar har kommit fram till samma slutsats att endast serie A-I, K-M, Q är kända, oberoende av mig.

10 kr 1922 funnen med serie ZZ

1 kr 1874 är också känd med serie ZZ men sedan dröjde det till 10 kr 1922 innan serie ZZ dök upp nästa gång. Eventuellt kan 10 kr 1909 även finnas med denna serie men är okänd för mig. Hör av dig (gärna med bild) om du känner till 10 kr 1909 med så högt nummer att YY eller ZZ behövs. Senare kom 10 kr 1932 med serie ZZ som fortsatte med serie AB-CD.

100 kr 1940 finns med kb J medan 50 kr 1940 har kb I

Rättelse av tidigare information. 100 kr 1940 finns med kontrollbokstav J men inte med I. Således är 50 kr 1940 ensam med stor kontrollbokstav I.

100 kr 1940 stor kontrollbokstav J	100 kr 1941 stor kontrollbokstav J
50 kr 1940 stor kontrollbokstav I	50 kr 1941 stor kontrollbokstav J

50 kr 1974* serie Z med stjärna funnen

Ytterligare en mycket ovanlig stjärnsedel 50 kr 1974* serie Z har hittats. Denna finns endast med slutsiffror 00 liksom 50 kr 1965* serie H. Även 1970* serie Z (från en vänlig samlare i Lund) med slutsiffror 01 är ovanlig. Se vidare 50 kr Gustav III.

Man har uppenbarligen tryckt 3 olika upplagor av stjärnsedlar:

• Vanliga stjärnsedlar med alla 100 olika slutsiffror (även 00 och 01 finns) för utbyte av felaktiga sedlar inne i en sedelbunt. Dessa sedlar borde finnas i samma nummerserie oberoende av slutsiffror.
• Stjärnsedlar med slutsiffror 01 för utbyte av första (översta) sedeln i en bunt. Avvikande nummer (t.ex. 98 och 99), seriebokstav (t.ex. Z) eller stjärna/asterisk (gäller 10 kr 1968-1979).
• Stjärnsedlar med slutsiffror 00 för utbyte av sista (understa) sedeln i en bunt. Avvikande nummer, seriebokstav eller stjärna/asterisk.

Söndagsbokstav B ger datum 3 januari på sedlar i riksmynt och kronor

Alla högvalörer (i stort format) 1859-1898 har normalt 2:a januari men ibland 3:e januari som datum. Det beror på att man vill ange första vardagen på det nya året. Men ibland kan den 2:a januari vara en söndag och då tar man nästa vardag. I Focus 1960 finns tabell 150 Tideräkning där man kan ta reda på vilka år som har söndagsbokstav B för januari (= lördag 1:a januari). Följande år bör då ha 3:e januari på sedlarna:

1859, 1870, 1876, 1881, 1887, 1898.

Detta stämmer för 1859, 1870, 1876, 1881.

Sensationellt finns 10 rd rmt 1872 med både 2:a och 3:e enligt följande:
B 001514 med bild i Lindgren "Riksbankens sedelhistoria" datum 2:a januari.
C 051984 med bild i Rosenqvist "Sveriges Färgsedlar" datum 3:e januari.
(jag efterlyser flera exemplar av 10 rd rmt 1872)

I Høiland auktion nov. 2007 finns ytterligare avvikelser: 10 rd rmt 1866 med 3:e januari.

5 kr 1960 serie QI funnen

5 kr 1960 finns med serierna OI, PA-PI, QA-QI. Serie QI är mycket ovanlig och finns bara med nr QI 000 001 - QI 019 400. Totalupplagan för 5 kr 1960 är 16,2 milj. sedlar så QI är endast 0,1 % av dessa. Den är då med stor säkerhet mycket svårare än stjärnsedlar 1956-1961 med upplagor på ca 15 000 ex. (eftersom stjärnsedlar sparas oftare än vanliga sedlar). Se vidare 5 kr.

5 kr 1960 OI

5 kr 1960 QH

5 kr 1960 QI (ovanlig)

Andra serier med låg upplaga i förhållande till det totala antalet sedlar är:

5 kr 1952 serie Aa med 29 000 ex av totalt 22,5 milj. ger 0,1 %

5 kr 1956 serie OA med 182 000 ex av totalt 40,7 milj. ger 0,5 %

5 kr 1961 serie TF med 95 600 ex av totalt 20,7 milj. ger 0,5 %

5 kr 1963 serie VZ med 292 000 ex av totalt 43,1 milj. ger 0,7 %

10 kr 1963* med stjärna och serie D

sb D med stjärna och slut = 00

sb D med stjärna och slut = 01

e-post 2012-02-18 från en samlare i Uppsala

Extremt ovanlig 10 kr 1963* serie D funnen med både slutsiffror 00 och 01. Se 10 kr.

1000 kr Karl XIV Johan 1976

1000 kr 1976 finns med två olika namnteckningar:

	Pierre Vinde & Krister Wickman: nr  ca 0 000 001 - 9 500 000
	Carl-Henrik Nordlander & Torsten Bengtson: nr ca 1 500 001 - 9 600 000

Den totala upplagan för 1000 kr 1976 blir då ca 17,6 milj. ex (dubbelt så stor som man tidigare trott). Stjärnsedlarna 1976* kan nu beräknas ha upplagan 80 000 ex. Se vidare 1000 kr K XIV J. Jag efterlyser ytterligare sedelnummer med lägre eller högre nummer (gärna e-post med bild i 150 dpi).

50 kr 1996* med stjärna och positionsnummer 98 och 99

En samlare i Holmsund (e-post 2009-06-25) har sensationellt hittat 50 kr 1996* med stjärna och tidigare okända positionsnummer 98 och 99 (2:a-3:e siffran från vänster).

Samma samlare har även hittat högsta positionsnummer 48 för 50 kr 2008.

20 kr 1991* med stjärna och position 99 funnen

Nästan alla stjärnsedlar har positionsnummer 00, men mycket sällsynt finns även pn 98 och 99, men endast med slutsiffror 01 och 00. De senare har använts som ersättningssedel för översta och understa sedeln i en 100-bunt.

Mynt till ära och minne! Svenska jubileums- och minnesmynt (54 sidor): Riksbanken har i samarbete med Kungliga Myntkabinettet tagit fram en broschyr som presenterar alla jubileums- och minnesmynt utgivna fram till och med 2004 (även jubileumssedlar), se www.riksbank.se/templates/ItemList.aspx?id=26787.  Beställ broschyr eller ladda hem pdf-fil. Även broschyr om nuvarande ordinarie sedlar kan beställas. Se även min myntsida.

Mycket av informationen är egenhändigt "framforskad" med mig själv som enda källa. Således behövs även kritisk granskning av mina upptäckter. Hör gärna av dig med synpunkter och frågor om svenska sedlar till min nya e-post-adress:

 Jag är mycket intresserad av information som kompletterar eller motsäger mina uppgifter.

Mina webbsidor har funnits på Passagen sedan augusti 1998 och från maj 2007 på webbhotell med egen domän.

Bilderna har skannats in (med 75-100 dpi, sedelnummer 150 dpi) och sedan bearbetats med det enkla programmet PhotoEditor. Jag har där använt "Beskär" och "Autobalans" (ibland även manuellt "Balans"). Bilderna har sedan sparats i JPG-format med 90 % kvalitet (hårdare komprimering ger fula vita fläckar nära linjer och bokstäver).