© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2026-08-10
Förkortningar:
sb = seriebokstav, till vänster om nummer
ab = arbetsbokstav (Wallén SS skriver säkerhetsbokstav)
nt = namnteckning
vm = vattenmärke
nr = nummer
typ = typnummer enligt Wallén SS där små bokstäver (a,b,c) är undertyper och
stora bokstäver (A,B,C) är huvudtyper (t.ex. 1A och 1B)
Sedelpapperet har olika grad av vitmedel som reflekterar ultraviolett ljus. Mängden vitmedel kan variera så att vitheten i UV-ljus skiftar. Det är tveksamt om man kan katalogisera dessa variationer. En specialsamling med sedlar kan dock innehålla exempel på mycket vitmedel och nästan inget vitmedel. Försök inte att samla alla mellanting eftersom det finns en glidande skala med mindre och mindre vitmedel. Vitmedel började användas ca 1957 (språngvis ökning) men omkring 1970 har mängden vitmedel minskat betydligt.
Sedlar ca 1900 ‒ ca 1965 tillverkades i buntar om 100 sedlar med omslutande banderoll. Dessa buntar kontrollerades manuellt av en tjänsteman på tryckeriet och som bevis på detta satte han sina initialer på sedelns baksida i övre högra hörnet. Eftersom buntarna hade 100 sedlar med nummer 1-100, fick den understa sedeln slutsiffrorna 00.
![]() 5 kr 1963 med slutsiffror 00 |
![]() 5 kr 1963 med signatur bak |
![]() 5 kr 1963 med slutsiffror 00 |
![]() 5 kr 1963 med 2 signaturer bak |
![]() 10 kr 1954 med slutsiffror 00 |
![]() 10 kr 1954 med signatur bak |
![]() 10 kr 1960 med slutsiffror 00 |
![]() 10 kr 1960 med signatur bak |
Sedlar med tryckta namnteckningar kan ha många olika kombinationer av namn för varje år. Detta gäller i första hand 10 kr Gustav Vasa 1940‒1962. Varje namn kan finnas i flera olika kombinationer med andra namn. Namnets placering till vänster eller höger ändras dock normalt inte. Det vänstra namnet är av större dignitet än det högra och när en person befordras (från handläggare till chef?) kan namnet på senare årtal flyttas till vänster position.
Man började med sedeln 5 kr Gustav VI Adolf 1954 att endast använda en kombination av två namn som var oförändrad för hela årtalet. Namnteckningarna var nu även graverade i samma gravyrtryck som huvudbilden på sedeln. Sedlarna för 5 kr 1954‒1961 (typ 1) har graverade namn och 1962‒1963 (typ 2) har namnteckningar i offsettryck. Eftersom offsettryck har en egen tryckcylinder, så får dessa namnteckningar små förskjutningar i förhållande till resten av bilden om man jämför olika sedlar.
| År | Riksbankschef |
| 1929‒1948 | Ivar Rooth |
| 1948‒1951 | Klas Böök |
| 1951‒1955 | Mats Lemne |
| 1955‒1973 | Per Åsbrink |
| 1973‒1976 | Krister Wickman |
Tidigare riksbankschefer sv.wikipedia.org/wiki/Sveriges_riksbank
Tidigare ordförande i riksbanksfullmäktige sv.wikipedia.org/wiki/Riksbanksfullmäktige
Aleksandrs Platbãrzdis "Sveriges Sedlar" Supplement 1962‒1971.
Torgny Lindgren "Riksbankens sedelhistoria 1668‒1968", sid. 184-191 + sid. 209 tabell + ill. 106-110 (fina färgbilder av alla sedeltyper).
Sven Flodberg "Katalog över Sveriges sedlar 1858‒1971", sid. 25-27.
Skandinavisk Numismatik 2/1972 sid. 16: 10 kr 1943 Gustav Vasa, feltryckt med olika nummer till vänster och höger, nr 13 187 457 resp. nr 13 177 457 (4:e siffran från vänster olika).
Myntkontakt 4-5/1982 sid. 115: Utelöpande sedlar åren 1938‒1981 (10 kr 1953 nr 29 973 760).
SNT 7·88 sid. 188: Tiotusenkronorssedeln försvinner, 1958 nr A 000 001 (annullerad).
SNT 4/5·91 sid. 94: Moder Svea från Nödmynt Publica Fide 1716 till 1000 kr 1952 nr 02 039 161 och 10 000 kr 1958, Erik Gamby.
SNT 6·97 sid. 145: Mälardrottningen som blev Moder Svea, 1000 kr 1952 nr 01 056 966, Greta Hoffström (Premfors) Expressens Mälardrottning 1947, IW.
SNT 7·2002 sid. 153: Något om tillkomsten av 5-kronorssedeln (IW), bild av provtryck 1952 nr AA 000 000.
SNT 3·2006 sid. 74: Den hårt kritiserade tian från 1941 (IW), bild av 10 kr 1953 nr 29 973 760.
SNT 3·2011 sid. 58: Den svenska sedeltillverkningen omkring 1950 (IW), 10 kr 1953 nr 30 000 005, tryckark med 10 kr med 3×6 = 18 sedlar per ark.
SNT 1·2014 sid. 7: Akke Kumliens 10 000 kronors-sedel 1939, MGL.
SNT 1·2019 sid. 4: Sveriges sedlar under 1900-talet. del 1, MW.
SNT 2·2019 sid. 32: Sveriges sedlar under 1900-talet. del 2, MW.
Sedlar i beredskap 2012 (MW & IW), sid. 33: Förlaga till 10 kr sedel med Gustav Vasa av Akke Kumlien, provgravyr utförd av Nationalbanken i Ungern 1938, senare framställdes den riktiga sedelns framsida i Ungern medan baksidan graverades av Giesecke & Devrient i Leipzig.
Nordisk Numismatisk Union augusti 1957: Stjärnsedlar, Torgny Lindgren.
Skandinavisk Numismatik 2/1972 sid. 11: Varning för falska sedlar, visar 10 kr med stjärna 1956* nr över 50 000 000 och 1957*‒1962* nr över 90 000 000.
Skandinavisk Numismatik 6/1979 sid. 27: Stjärnmärkta sedlar, 10 kr 1968* och banderoll 10 kr Nummerföljden bruten.
Skandinavisk Numismatik 7/1983 omslag och sid. 10: Samla sedlar - intressant och lärorikt, Stjärnsedlar: 5 kr 1962*, 10 kr 1963*, 50 kr 1965*, 100 kr 1960*, 5 kr 1972*, 10 kr 1956*, Stjärnsedlar Finland och USA.
Torgny Lindgren "Riksbankens sedelhistoria", sid. 193. Lägg speciellt märke till att före år 1956: "dylika defekta och ur nummerföljden uttagna sedlar ersattes med sedlar med exakt samma nummer, som alltså måste tryckas till extra. Detta ytterst kostnadskrävande förfaringssätt tillämpas fr.o.m. år 1956 inte när det gäller sedlar å 100 kronor och lägre valör."
Lennart Wallén "Sveriges Sedlar" (1984) sid. 116.