(utgiven 1881)
© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2010-01-02
(utgiven 1881)
| Måttsystem i Sverige (se även kalender) | År |
|
Gammalt måttsystem (viktualievikt, metallvikt, guld- och silvervikt, myntvikt, medicinalvikt) 1 skeppund metallvikt = 20 markpund = 400 mark metall (= 136,02432 kg Cu) 1 skeppund metallvikt = 4/5 skeppund viktualievikt = 320 skålpund viktualievikt längdmått: 1 fot = 12 verktum = 144 verklinjer (= 29,6892 cm) |
1665 |
|
Svenskt decimalsystem (www.lysator.liu.se/runeberg/nysystem/) längdmått: 1 fot = 10 tum = 100 linjer (= 29,6906 cm) viktmått: 1 skålpund = 100 ort (= 425,076 g) |
1855 |
|
Internationellt metersystem (cgs, MKSA, SI-systemet) meter, kilogram, sekund, ampere, kelvin, mol, candela |
1878 |
| Myntsystem för svenska sedlar | År |
|
1 daler silvermynt(16,5 g Ag) = 2 ½ daler kopparmynt = 2/3
riksdaler(25,3 g Ag) 1 daler sm i plåtmynt = 1510 g Cu (1 daler km = 604 g Cu) |
1660 |
|
1 daler silvermynt (14,4 g Ag) = 4 mark = 32 öre sm = 3 daler
kopparmynt Dukat (3,4 g Au) och riksdaler (25,7 g Ag) var internationella handelsmynt |
1665 |
|
1 daler silvermynt = 3 daler kopparmynt = 1/3
riksdaler (= 2 caroliner = 4 mark) 1 daler sm i plåtmynt = 756 g Cu (1 daler km = 252 g Cu) = 1/180 skeppund Cu 1 daler sm i nödmynt och myntsedlar = 2 + 14 öre sm (= ½ daler sm) 1 daler sm carolin = 4 mark i silvermynt = 1,59 daler sm i plåtmynt 1 daler sm courant = 32 öre i silvermynt = 1,03 daler sm i plåtmynt Kopparmyntfot 1719-1745; Pappersmyntfot 1745-1776 |
1719 |
|
1 riksdaler = 48 skilling (= 18 daler kopparmynt i sedlar) 1 skilling = 12 runstycken (= 4 öre sm = 12 öre km) Silvermyntfot 1777-1791; Pappersmyntfot 1791-1803 |
1777 |
|
1 riksdaler specie = 1 ½ riksdaler riksgäld (= 1 riksdaler banco) 1 skilling koppar = 28,3 g Cu = 6/28800 skeppund Cu (= 2 öre sm) Silvermyntfot 1803-1810; Pappersmyntfot 1810-1834 |
1803 |
|
1 riksdaler specie = 2 2/3
riksdaler banco = 4 riksdaler riksgäld Silvermyntfot 1834-1873, 1 riksdaler specie = 25,50 g rent silver |
1834 |
|
1 riksdaler riksmynt = 100 öre (= ¼ riksdaler specie = 1 riksdaler riksgäld) 1 rd rmt = 2 ort (4,25076 g) tolvlödigt (12/16 = 75 %) silver = 6,376 g rent silver 1 carolin (2,9 g Au) = 10 francs enligt latinska myntunionen 1868-1872 [Finland 10 mark (2,9 g Au) och 20 mark guld enligt samma myntunion år 1878-1913] |
1855 |
|
1 krona = 100 öre (= 1 riksdaler riksmynt) = 100/248 g Au Guldmyntfot 1873-1914 och 1924-1931, 1 kr = 0,4032258 g rent guld ± 0,15% Dollarmyntfot 1951-1970 med fast växelkurs 1 USD = 5,18 SEK ± 1% (1 troy oz Au = 35 USD d.v.s. 1 kr = 31,103481/35/5,18 = 0,171558 g Au) Valutaormen ± 2,25% (DEM m.fl.) 1973-1977; Valutakorg (export) 1977-1991 1 kr 1875-1942 hade 6,0 g rent silver; 1 kr 1942-1968 hade 2,8 g rent silver |
1873 |
|
Skandinaviska myntunionen 1873-1924 1 svensk krona = 1 dansk krona (1873) = 1 norsk krona (1875) = 100 öre Sverige: 1 kr = ¼ riksdaler specie = 32 skilling banco = 48 skilling riksgäld Danmark: 1 kr = ½ rigsdaler = 48 skilling; Norge: 1 kr = ¼ speciedaler = 30 skilling |
|
|
Metallpriser i dec. 2009: 1 g Ag = 3,97 kr och 1 g Au = 254 kr 1 kr-mynt (Ag=vit färg) 1942-1968 har ett silvervärde av hela 11 kr (cirkulerar idag) |
|
Svenska och utländska mått genom tiderna beskrivs i boken Albert W Carlson "Med mått mätt" 3:e upplagan, LTs förlag 1997. Kan köpas på de flesta historiska museer i Sverige (Historiska museet, Nordiska museet, m.fl.). Se även SNT 4·96 sid. 92: Sam Owen Janson Måttordboken, 1995.
Priser och penningvärde beskrivs i boken Lagerqvist & Nathorst-Böös "Vad kostade det? Priser och löner från medeltid till våra dagar" 4:e upplagan, LTs förlag 1997. Priser och löner samt index för levnadskostnader: år 1732 index 13, år 1834 index 26, år 1949 index 100, år 1995 index 1455. Index ska vara årsmedelvärden så bokens värden bör ändras (se även SCB konsumentprisindex):
| Årtal | 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 | 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 |
| Index (bas 1949) | 1455 | 1462 | 1469 | 1467 | 1474 | 1489 | 1525 | 1558 | 1588 | 1594 |
| Inflation (per år) | +2,4 % | +0,1 % | +1,9 % | -0,6 % | +1,2 % | +1,4 % | +2,9 % | +2,3 % | +1,4 % |
Priserna har idag stigit 63 gånger sedan år 1834 och 44 gånger sedan kronans införande år 1873 samt 16 gånger sedan år 1949.
| Kvalitetsklasser för sedlar | |||
| Svensk | Engelsk | Beskrivning | Värde |
| 0 | UNC | Ocirkulerad och utan veck | 100 % |
| 01/0 | (AU) | 70 % | |
| 01 | EF (XF) | Obetydligt cirkulerad med enstaka veck men känns fräsch | 50 % |
| 1+/01 | 35 % | ||
| 1+ | VF | Begagnad och vikt flera gånger utan att vara genomnött eller trasig | 25 % |
| 1/1+ | 18 % | ||
| 1 | F | Sliten med många veck, förtunningar, enstaka hål och mindre riss | 12 % |
| 1?/1 | 9 % | ||
| 1? | VG | Starkt sliten och vikt med stora riss och mindre pappersförluster | 6 % |
| 2 | G | Extremt sliten och trasig med stora pappersförluster och fläckar | 3 % |
Om kvaliteten anges inom parentes så betyder det att sedeln har skador som försämrar värdet ytterligare. Dessa skador brukar anges i klartext efter parentesen. Värdet ändras normalt en faktor två mellan närliggande kvalitetsklasser. En sedel med samlarvärdet 100 kr i kvalitet 0 får då värdet 25 kr i kvalitet 1+ och värdet 6 kr i kvalitet 1?.