© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2026-08-06
|
|
|
|
|
|
Förkortningar:
år = årsbokstav, där A = 2013, B = 2014, C = 2015 o.s.v.
pn = positionsnummer, 1:a och 2:a siffran från vänster i sedelnummer
sn = serienummer, 3:e siffran från vänster i sedelnummer
nr = nummer
nt = namnteckning
vm = vattenmärke
Sedelpapper med vikt 95 g/m2.
Så togs de nya sedlarna fram 2015 enligt Gunnar Nehls: Tidigare har alla sedlar handgraverats men år 2007 började man framställa alla porträtt och bilder helt digitalt www.youtube.com/watch?v=rcw7cr24LZ4 (YouTube)
Sedlarna gavs ut år 2015 och 2016 enligt SFS 2014:85: Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 januari 2015 men avses att tillämpas först från 1 oktober 2015 vad avser valörerna tjugo, femtio, två hundra och ett tusen kronor och från 3 oktober 2016 vad avser valörerna ett hundra och fem hundra kronor.
20, 50, 200 och 1000 kr kom ut i oktober 2015. 100 och 500 kr samt mynten 1, 2 och 5 kr kom ut i oktober 2016.
www.youtube.com/watch?v=UkiCJ6A4L-I från YouTube AgAuBug www.youtube.com/user/AgAuBug/videos
Bokstaven anger årtalet så att (A=2013), B=2014, C=2015 och D=2016. Man hoppar över bokstav I och O så att endast 24 bokstäver A-Z används.
1:a och 2:a siffran från vänster är positionsnummer (pn) som anger sedelns plats i tryckarket. 20-50 kr har ark med 60 positioner 01-60 och 100-200-500-1000 kr har 50 positioner 01-50.
3:e siffran från vänster kan kallas serienummer. Övriga siffror är ett löpnummer där man numrerar från högsta till lägsta nummer med nedräkning.
| Valör | Antal i cirkulation 2014 |
Antal nya i cirkulation 1 jan. 2026 |
År | Bokstav | max-nr minus min-nr × arkstorlek = upplaga |
| 20 kr | 87 milj. | 48 milj. | 2014 | B | (1,8 - 0,0) × 60 = 108 milj. |
| " | 2016 | D | (0,9 - 0,0) × 60 = 54 milj. | ||
| " | 2022 | K | (0,6 - 0,0) × 60 = 36 milj. | ||
| 50 kr | 22 milj. | 16 milj. | 2014 | B | (1,2 - 0,0) × 60 = 72 milj. |
| 100 kr | 2014 | B | (0,30 - 0,18) × 50 = 6 milj. | ||
| " | 92 milj. | 28 milj. | 2015 | C | (1,8 - 0,0) × 50 = 90 milj. |
| " | 2016 | D | (0,3 - 0,0) × 50 = 15 milj. | ||
| " | 2021 | J | (0,5 - 0,0) × 50 = 25 milj. | ||
| " | 2022 | K | (0,7 - 0,0) × 50 = 35 milj. | ||
| 200 kr | - | 19 milj. | 2014 | B | (2,4 - 0,0) × 50 = 120 milj. |
| 500 kr | 2014 | B | (0,30 - 0,18) × 50 = 6 milj. | ||
| " | 114 milj. | 78 milj. | 2015 | C | (2,1 - 0,0) × 50 = 105 milj. |
| " | 2017 | E | (0,7 - 0,0) × 50 = 35 milj. | ||
| " | 2018 | F | (0,6 - 0,0) × 50 = 30 milj. | ||
| " | 2019 | G | (0,8 - 0,0) × 50 = 40 milj. | ||
| " | 2022 | K | (1,8 - 0,0) × 50 = 90 milj. | ||
| 1000 kr | 6 milj. | 1,2 milj. | 2014 | B | (0,3 - 0,08) × 50 = 11 milj. |
| Valör | Livslängd |
| 20 kr | 3 år |
| 50 kr | 3 år |
| 100 kr | 5 år |
| 200 kr | 6 år |
| 500 kr | 6 år |
| 1000 kr | 8 år |
| mynt 1-2-5-10 kr | 30 år |
Detta är bara genomsnittlig livslängd för enstaka sedel/mynt p.g.a. slitage. Många mynt i lägre valör försvinner i cirkulationen eftersom de tappas bort eller samlas i glasburkar. Detta är ett betydande svinn för små mynt men kanske även för 20 kr sedlar.
| År | Bokstav | Ordförande | Riksbankschef | Valörer (kr) |
| 2013 | A | inga utgivna, finns i beredskapslager (50, 200) | ||
| 2014 | B | Johan Gernandt | Stefan Ingves | 20, 50, 100, 200, 500, 1000 |
| 2015 | C | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 100, 500 |
| 2016 | D | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 20, 100 |
| 2017 | E | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 500 |
| 2018 | F | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 500 |
| 2019 | G | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 500 |
| 2020 | inga sedlar utgivna | |||
| 2021 | J | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 100 |
| 2022 | K | Susanne Eberstein | Stefan Ingves | 500 |
| 2022 | K | Bo Broman | Stefan Ingves | 20, 100 |
| 2023 | inga sedlar utgivna | |||
| 2024 | inga sedlar utgivna | |||
| 2025 | inga sedlar utgivna |
Johan Gernandt (m) ordförande i riksbanksfullmäktige 2006‒2014
Susanne Eberstein (s) ordförande i riksbanksfullmäktige 2014‒2022
Bo Broman (sd) ordförande i riksbanksfullmäktige 2022‒
Stefan Ingves riksbankschef 2006‒2022
2012-03-20 Beställning nr 1 sedlar 2012 Crane AB
2013-05-14 Beställning av mynt 2013 Mint of Finland Ltd (1 kr 2013 minnesmynt)
2013-05-28 Beställning av leverans av inläsningsmynt 2013 Riksbanken, (nya mynt från Finland med årtal 2015 )
2013-07-09 Avrop – Spridd plockning av inläsningssedlar 50 och 200 SEK Crane AB, (50 kr A och 200 kr A)
2013-09-11 Beställning inläsningssedlar 2013 Crane (6 milj. sedlar av valörerna 20 kr B, 1000 kr B, 100 kr B, 500 kr B)
2013-12-03 Sedelbeställning nr 1 ‒ 2013 Crane AB
2013-12-03 Sedelbeställning nr 1 – 2014 Crane AB
2014-01-30 Sedelbeställning nr 2 – 2014 Crane AB
2014-02-11 Sedelbeställning nr 3 ‒ 2014 Crane AB
2014-02-11 Sedelbeställning nr 4 ‒ 2014 Crane AB
2014-11-10 Beställning av mynt 2014 Royal Dutch Mint (nya mynt 1 kr, 2 kr, 5 kr)
2015-01-26 Sedelbeställning nr 1 – 2015 Crane AB
2015-06-15 Beställning nr 2 2015 sedlar Crane AB
2015-06-15 Förlängning av avtal the supply of banknotes Crane AB
2016-02-04 Sedelbeställning nr 1 – 2016 Crane AB
2017-03-16 Upphandling av sedlar 2017 Riksbanken
2017-04-10 Beställning sedlar nr 1 2017 Crane AB
2017-10-26 Sedelbeställning nr 2 – 2017 Crane AB
2018-10-16 Sedelbeställning nr 1 - 2018 De La Rue International Ltd
2020-10-26 Myntbeställning nr 1 2020 KNM
2021-02-10 Sedelbeställning nr 1 - 2021 De La Rue International Ltd
2022-03-28 Sedelorder nr 1 – 2022 De La Rue International Ltd
2022-06-08 Sedelorder 2-2022 De La Rue International Ltd
2022-06-08 Sedelorder 3-2022 De La Rue International Ltd
2024-04-16 Avrop - myntorder nr 1 - 2024 Mint of Finland
2026-05-20 Köporder nr 1 mynt 2026 FNMT (Spanien)
2012 nr 1 gäller 500 kr 2012
2013 nr 1 gäller gamla 100 kr och 500 kr 2014
2014 nr 1 gäller 200 kr B
2014 nr 2 gäller 50 kr B
2014 nr 3 gäller 20 kr B
2014 nr 4 gäller 1000 kr B
2015 nr 1 gäller 500 kr C
2015 nr 2 gäller 100 kr C+D
2016 nr 1 gäller 20 kr D
2017 nr 1 gäller 500 kr E
2017 nr 2 gäller 500 kr F
2018 nr 1 gäller 500 kr G
2021 nr 1 gäller 100 kr J
2022 nr 1 gäller 500 kr K
2022 nr 2 gäller 20 kr K
2022 nr 3 gäller 100 kr K
 20 kr 2014 lågt nr 0 000 819 |
 50 kr 2014 lågt nr 0 000 012 |
 100 kr 2015 lågt nr 0 000 025 |
 200 kr 2014 lågt nr 0 000 112 |
 500 kr 2015 lågt nr 0 000 443 |
 20 kr högt nummer |
 50 kr högt nummer |
 100 kr högt nummer |
 200 kr högt nummer |
 500 kr högt nummer |
100 kr C och 500 kr C
Det kan finnas färgfläckar på 100 kr och 500 kr på baksidan något till vänster, antigen upptill eller nedtill. Troligen från tryckeriet i samband med att sedelarken skärs till sedlar. Även vissa 100 kr D har dessa färgfläckar.
Ocirkulerad men stukad
Många nya sedlar har en kraftig stukning nedtill vänster. En samlare bör försöka få tag i sedlar utan denna skada eller en sedel med mindre markerad stukning. Denna skada fanns inte bland de äldre sedlarna. Stukningen uppkommer när man skär sedlarna från arket. Det kallas i produktionsspråk för nageldefekt. Den uppstår när tråden inte är oscillerad utan ligger mestadels rakt över varandra på arket. Det blir då väldigt svårt att skära ner sedlarna utan att tråden böjer sig och orsakar "nageln".
100 kr B, 100 kr C och 100 kr D (jämför kronornas placering med den starkt färgade ytan
med valörsiffran 100)
100 kr B har "Tre Kronor" starkt förskjutet åt höger så att bilden delvis överlappar den färgskiftande bilden (filmremsa) som blir svart i UV-ljus. Troligen upptäckte man misstaget att inte "Tre Kronor" syntes tydligt och flyttade UV-bilden åt vänster för 100 kr C och D. Skillnaden är avsiktlig och tydlig vilket kan motivera en uppdelning på typ 1a och typ 1b.
När Riksbanken presenterar detaljerna för de nya sedlarna med alla
säkerhetsdetaljer så har man olika bilder av "Tre Kronor" för 20 kr och 50 kr,
men sedan återkommer samma 50 kr-bild av "Tre Kronor" för alla övriga sedlar
100-200-500-1000 kr. Troligen upptäckte man vid fotograferingen att 100 kr
visade en ofullständig bild av "Tre Kronor" så att man lånade bilden från 50
kr-sedeln.
www.riksbank.se/sv/Sedlar--mynt/Sedlar/Giltiga-sedlar
Bild från 20 kr resp. 50 kr‒1000 kr
200 kr B, 500 kr B och 500 kr C
200 kr B har "Tre Kronor" med större bredd 28 mm jämfört med 24 mm för alla övriga valörer (20-50-100-500-1000 kr). Alla valörer med B har matt gul färg i kronorna medan alla C och D har starkt lysande gul färg.
Den första tryckningen gjordes med 200 kr A och 50 kr A (inga andra finns med A). Troligen tryckte man 200 kr först eftersom det är en mycket viktig ny valör). När man sedan ordnade tryckplåtar för 50-lappen så minskade man storleken av någon anledning. Det blir intressant att se om 200 kr senare årtal får stor eller liten UV-bild.
Enligt Riksbanken tryckte man först en liten provserie av alla nya sedlar med en upplaga på ca 5 milj. sedlar.
| Valör | Nummer för provtryckta sedlar som nu är i beredskapslager |
Upplaga |
| 20 kr B | 185 001 - 300 000 | 6,9 milj. |
| 50 kr A | 185 001 - 300 000 | 6,9 milj. |
| 100 kr B | 180 001 - 300 000 | 6,0 milj. |
| 200 kr A | 180 001 - 300 000 | 6,0 milj. |
| 500 kr B | 180 001 - 300 000 | 6,0 milj. |
Alla dessa är ovanliga och 50 kr A och 200 kr A okända i cirkulation, men 500 kr B är ganska vanliga (hela upplagan i cirkulation). Sedlarna kanske är sparade i ett beredskapslager som inte kommer att användas på flera år.
På motsvarande sätt kan man betrakta 20 kr Bxx0 185 001 ‒ Bxx0 300 000 (6,9 milj. sedlar). Övriga nummer med 20 kr B är helt vanliga som cirkulerar i mängder.
"Det föreliggande provtrycket på de två återstående valörerna, 100 och 500 kronor, visar sedlarnas slutliga utformning med undantag av vattenmärke och säkerhetstråd som läggs in när sedlarna trycks. Vattenmärket baseras på personporträttet på respektive sedels framsida. Säkerhetstråden är inbäddad i sedelpapperet och synlig enbart mot en ljus bakgrund." OBS datum 2013-12-05.
archive.riksbank.se/Documents/Protokollsbilagor/Fullmaktige/2013/probil_fullm_bilaga_D_131220.pdf
www.riksbank.se/globalassets/media/sedlar--mynt/2016/pk_bilder_lansering_161003_sve.pdf
Bilder av provtryck av 100 kr A och 500 kr A samt 1-2-5 kr 2015.
Tidigare info archive.riksbank.se/Documents/Pressmeddelanden/2015/Bilagor/Presskonferens_sedlar_mynt_151001.pdf
Provmynt hade tillverkats av Riksbankens tidigare myntleverantör Mint of Finland. De hade använts för kvalitetskontroll och avstämning med leverantörer av teknisk utrustning.
Provtryck av hela ark med positionsnummer och årtalsbokstav
Inga äkta sedlar:
Leksakspengar i mindre format respektive kinesiska kopior för utbildning
(INTE äkta SPECIMEN)
Äkta SPECIMEN är vanliga sedlar med rött påtryck SPECIMEN.
1-kronan, 2-kronan och 5-kronan är mindre och lättare än tidigare, medan 10-kronan behålls oförändrad. 1- och 2-kronan tillverkas av kopparpläterat stål (magnetisk) medan 5- och 10-kronan tillverkas i legeringen Nordic gold. Nya mynt med årtal 2016.
Nya mynt giltiga 1 okt. 2016 enligt SFS 2014:84 www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20140084.pdf
Äldre mynt ogiltiga 30 juni 2017 enlig SFS 2014:1031rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/14/141031.PDF
1 kr diameter 19,5 mm och vikt 3,6 g ± 1,5 %
2 kr diameter 22,5 mm och vikt 4,8 g ± 1,5 %
5 kr diameter 23,75 mm och vikt 6,1 g ± 1,0 %
10 kr oförändrad diameter 20,5 mm och vikt 6,6 g
Giltiga mynt www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/sedlar--mynt/mynt/giltiga-mynt
Foto Riksbanken av nya mynt 1 kr och 2 kr samt 5 kr
(årtal 2016)
| Valör | Upplaga t.o.m. 2025 | Cirkulation | Lager |
| 1 kr | 279+13=292 milj. | 230 milj. | + 62 milj. |
| 2 kr | 139+13+40+34=226 milj. | 218 milj. | + 8 milj. |
| 5 kr | 107+7+5=119 milj. | 106 milj. | + 13 milj. |
| 10 kr | 267 milj. | 197 milj. | + 70 milj. |
Antalet mynt i cirkulation 1 juli 2026. Ökningen av 2 kr brukar vara ca 13 milj. mynt per år, mest beroende på att småmynt tappas bort och försvinner från cirkulationen.
| Årtal | 1 kr | 2 kr | 5 kr |
| 2016 | 292 milj. | 152 milj. | 114 milj. |
| 2017 | - | - | - |
| 2018 | - | - | - |
| 2019 | - | 40 milj. | - |
| 2020 | - | 33,7 milj. | - |
| 2021 | - | - | - |
| 2022 | - | - | - |
| 2023 | - | - | - |
| 2024 | - | - | 5 milj. |
| 2025 | - | - | - |
| 2026 | - | ? | - |
Riksbankens sedel- och myntstatistik www.riksbank.se/sv/statistik/sedel--och-myntstatistik
Antalet mynt präglade med detta årtal (2016) är betydligt fler än tidigare år eftersom Riksbanken under 2016 introducerade en ny myntserie. Det exakta antalet mynt kan inte redovisas av säkerhetsskäl.
Upplaga enligt
www.riksbank.se/globalassets/media/sedlar--mynt/sedel--och-myntutbytet-2015-2017/svenska/miljokonsekvenser-av-myntbytet-2016
1 kr 279 milj. mynt
2 kr 139 milj. mynt
5 kr 107 milj. mynt
Tonkin Myntboken anger andra upplagor (än
miljökonsekvensutredningen) för 2016 (5 kr uppenbarligen felskrivet
medan både 1 kr och 2 kr är 13 milj. ex. högre hos Tonkin)
1 kr 292 milj. mynt
2 kr 152 milj. mynt
5 kr 7 milj. mynt
Man måste lägga till 13 milj. mynt till alla tre
valörer eftersom antalet 2 kr skulle hamna på minus innan 2 kr 2019 och
2020 hade tillverkats.
Eventuellt är 7 milj. mynt ökningen för 5 kr istället för 13 milj. mynt.
Jämför med 10 kr (introducerades 1991) som idag cirkulerar med 197 milj. mynt. 10 kr gavs ut i större upplaga under tre år 1991‒1993: totalt 105 milj. mynt. De kommande sex åren (1994‒1999) var upplagan försumbar (raritet?). Troligen dröjer det länge innan nya årtal för 10 kr mynt kommer ut, eftersom många mynt lämnades in till banker vid myntbytet 2016 (så att Riksbankens reserver av 10 kr mynt ökade).
Jämför även med 5 kr 1976‒1985 då totalt 127 milj. mynt tillverkades. 5 kr sedlar gavs ut t.o.m. 1981 så det var först 1982 som mynt tillverkades i större antal under ca tre år. Under 1986 präglades nästan inga nya mynt. Totalt antal cirkulerande 5 kr var 203 milj. mynt (nya och gamla).
Provmynten tillverkades av Mint of Finland med finskt lejon (utan svärd) på baksidan. Sensationellt fynd.
PROV 1 kr 19,5 mm vikt 3,19 g och 2 kr 22,5 mm vikt 5,00 g;
kopparpläterat stål som är magnetiskt
Utgivna mynt 1 kr vikt 3,60 g; 2 kr vikt 4,80 g
PROV 5 kr
kopparpläterat stål magnetiskt 24,5 mm vikt 6,35 g; 5 kr "nordic gold"
24,5 mm vikt 6,38 g
Utgivna mynt 5 kr 23,75 mm vikt 6,10 g "nordic gold"
Alla provmynt har slät rand utom 5 kr "nordic gold" som har räfflad kant (som gamla stora 1 kr)
Observera att diametern på 5 kr PROV var större 24,5 mm än 5 kr MYNT som var mindre 23,75 mm
"Den nya 5-kronan föreslås bli något större än 2-kronan med diametern 23,75 millimeter och tjockleken 1,95 millimeter. Myntet kan tillverkas av antingen kopparpläterat stål eller Nordic gold. Skillnaderna ligger främst i förfalskningsrisk och pris. Ett mynt av Nordic gold är svårare att förfalska än ett kopparpläterat mynt. Ett mynt av Nordic gold är samtidigt ungefär dubbelt så dyrt i inköp. Utöver dessa faktorer finns estetiska synpunkter, såsom att ett kopparpläterat mynt tenderar att mörkna efter en tids användning.
Svensk Handel och några av leverantörerna av utrustning för mynthantering har uttalat att de föredrar en 5-krona av Nordic gold. Skälen är att materialet är mer svårförfalskat än kopparpläterat stål, att det blir en tydligare skillnad mellan 2-kronan och 5-kronan samt att Nordic gold-mynt har bättre hållbarhet.
Projektet noterar att det finns en prisskillnad men att den är förhållandevis liten, sett till Riksbankens totala kostnader för myntinköp. Skillnaden mellan inköpspris och nominellt värde är betydande även i alternativet Nordic gold. Även om myntförfalskningar är ovanliga är det en fördel att ett mynt av Nordic gold är mer svårförfalskat. Ett mynt av Nordic gold behåller också sin färg och ytkvalitet bättre. Projektet förordar mot den bakgrunden att 5kronan tillverkas av Nordic gold."
Provmynt årtal 2015 som ännu inte hittats i cirkulation. Mitten bild bevisar att
nya mynt med årtal 2015 verkligen har tillverkats fysiskt. Till höger 2016.
Provmynt med slutgiltig design präglades i Finland med årtalet 2015 (ordinarie mynt präglades hos KNM i Nederländerna med årtalet 2016)
Provmynt 2015 har konstnärens initialer till vänster under porträttet (ordinarie mynt har initialerna till höger)
Riksbanken 2013-05-28 Beställning av leverans av inläsningsmynt 2013 Riksbanken, (nya mynt från Finland med årtal 2015?)
"Även tillverkare av sensorer till myntmaskiner behöver ha tillgång till riktiga mynt av alla valörer i god tid före utbytet. Sådana så kallade inläsningsmynt finns därför tillgängliga för lån hos Riksbanken sedan juli 2013. Mynten hade dessförinnan testats hos större sensortillverkare för att säkerställa att de fungerar vid maskinell hantering.
Det visade sig vid testerna att en enklare sensor hos en tysk tillverkare inte kunde särskilja den svenska 5-kronan från den danska 10-kronan. Tillverkaren har vid ett möte med Riksbanken uppgett att sensorn efter en uppdatering kommer att kunna särskilja mynten och att de sensorer som levereras från 2014 kommer att vara uppdaterade. Tillverkaren har även åtagit sig att informera sina kunder om förväxlingsrisken och erbjuda uppdatering av de sensorer som är i drift. Riksbanken har informerat Danmarks Nationalbank om de åtgärder som vidtagits."
archive.riksbank.se/Documents/Protokollsbilagor/Fullmaktige/2013/probil_fullm_bilaga_G_131129.pdf
1 kr och 2 kr i kopparpläterat stål kan rosta. Prova att lägga mynten i saltvatten. Det är ett misstag att ha en ädlare metall (Cu) utanpå en oädel metall (Fe) enligt en expert på korrosion. Riksbanken anser att det INTE finns några problem utan mynten beräknas hålla i 25‒30 år. Även euro cent har samma plätering utan problem i cirkulationen.
Jämför med galvaniserad plåt där man har den oädla metallen zink utanpå järn. I detta fall korroderar zink lättare än järn så att järnet INTE rostar!!
Skillnaden mellan denna galvanisering och mynten är att den yttre kopparytan med prägling och färg är det viktiga som ska skyddas. Insidans stål är mindre viktigt!!
Ny sedel- och myntserie www.riksbank.se/globalassets/media/sedlar--mynt/sedel--och-myntutbytet-2015-2017/svenska/material-format-och-farger
RBFS 2015:1 om inlösen av giltiga och ogiltiga sedlar samt minnesmynt: www.riksbank.se/Documents/Riksbanken/Forfattningssamling/2015/RBFS_2015-1_sve.pdf
Beslutsunderlag för inlösen av sedlar och mynt www.riksbank.se/Documents/Protokollsbilagor/Direktionen/2015/probil_dir_A_150518.pdf
Under våren 2011 utlyste Riksbanken en tävling i att utforma Sveriges nya sedlar. I april 2012 avslutades tävlingen. Juryn utsåg "Kulturresan" till vinnare och riksbanksfullmäktige beslutade att Göran Österlunds bidrag "Kulturresan" ska vara den konstnärliga utgångspunkten för de nya sedlarna.
Sedel- och myntutbytet 2015‒2017 www.riksbank.se/sv/betalningar--kontanter/sedlar--mynt/sedel--och-myntutbytet-2015-2017
SNT 7·2012 sid. 162: Sveriges nya sedlar (MGL).
SNT 6·2014 sid. 136: Fakta om Sveriges nya mynt och sedlar (IS).
SNT 4·2015 sid. 85: De första sedlarna kommer ut i oktober (IS).
SNT 5·2016 sid. 119: Nya sedlar och mynt den 3 oktober! (IS)
SNT 8·2017 sid. 189: Ingen myntutgivning 2017 (IS)
Tryckning av sedlar WayBackMachine https://web.archive.org/web/20171231221050/http://www.riksbank.se/sv/Press-och-publicerat/Pressrum/Bildbank/Tryckning-av-sedlar
Numista en.numista.com/catalogue/suede-1.html
