Sedlar från enskilda banker och företag

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2009-12-24

Från slutet av 1700-talet till början av 1900-talet utvecklades affärsbankerna via Diskontkontor, Brukssedlar, Filialbanker och Enskilda banker.

Platbãrzdis Sveriges Sedlar III (1965) har tre mycket intressanta register som tillhör alla tre banden I-III:
- III sid. 85: Lexikal uppställning av benämningar och termer som har avseende på sedelmynt.
- III sid. 90: Register över personer och mytologiska gestalter (gäller personer inblandade i sedelutgivning men även personer som sedelmotiv).
- III sid. 94: Ortregister (bra för hembygdssamlare).
- Litteratur-register finns däremot uppdelat på alla delar I-III och Supplement.

Diskontkontoren 1787-1817



Götheborgs Discont Assignation 20 riksdaler 1810

(privat förstadagsbrev med dåligt val av sedel
som exempel på Riksbankens sedlar!!)

Diskontkontoren gav ut reverser (obligationer) för inlåning och assignationer (checkar) vid utlåning. Dessa cirkulerade som betalningsmedel. Efter 1802 var reverserna på minst 100 riksdaler och assignationerna på minst 5 riksdaler. Jämför med sedelsubstitut från Rikets Ständers Bank. De mest kända diskonterna var:

Litteratur:

Brukssedlar (assignationer) 1820-1860


Assignation från Skultuna Bruk på 20 riksdaler banco 1849 på Rikets Ständers Bank

Efter lokaldiskonternas fall 1817 började många företag på bruksorter ge ut assignationer (checkar) utställda på brukets konto i Rikets Ständers Bank i Stockholm. Assignationerna cirkulerade som betalningsmedel eftersom det inte var så enkelt att ta sig till Stockholm och lösa in sedlarna. Bilden visar en assignation från Skultuna bruk i Västmanland. Alla assignationer var utställda på det minsta tillåtna beloppet 20 riksdaler banco.

Litteratur:

Filialbankernas assignationer 1852-1875
& Bankodiskontverket och dess Lånekontor 1824-1872
& Riksbankens Avdelningskontor 1874-ca 1900

SFS 1860:62

Filialbankerna var (trots namnet) privata banker med oktroj liknande de Enskilda bankerna. Filialbankerna fick dock inte ge ut egna sedlar men gav vid utlåning assignationer utställda på Riksbanken (Rikets Ständers Bank). 

Växlar (för inlåning) gavs ut på 100 riksdaler och högre. Assignationerna (för utlåning) var på fasta belopp och höga valörer: 100, 500 och 1000 riksdaler. Blanketterna kunde endast rekvireras från Riksbanken (Rikets Ständers Bank). Lägg märke till att namnet Riksbanken används långt innan banken officiellt bytte namn (se även Myntkontakt 8/1981 sid. 163).

Dessutom hade riksbanken (genom Bankodiskontverket) lånekontor i Göteborg, Malmö och Visby (som inte var filialbanker). Även lånekontoren gav ut Assignationer. Lånekontoren ersattes 1874 av Avdelningskontor (9 olika städer i Sverige).

Litteratur:

Enskilda bankernas sedlar (privatbanker) 1831-1902

SFS 1879:27 sid. 1-2

Sammanlagt 31 sedelutgivande enskilda banker grundades under 1800-talet. Vid slutet av år 1879 upphörde rätten att ge ut sedlar på 5 kr så att i fortsättningen var lägsta valören 10 kr. Märkligt nog har SFS 1879:27 sid. 3-4 ytterligare en kungörelse om "utgifning af nya riksbankssedlar å fem kronor" (Lilla Riksvapnet). Se även NM XLI 2001 (IW 50 år) sid. 189 om kampen mellan guldfemman och sedlarna.

Litteratur, Generellt om privatbanker

Litteratur, Specifika privatbanker

Åter till Start-sida