|
(Ethelred II från 990-talet CRVX)
|
Sveriges Sedlar
|
 |
| © Sedelmynt (J.A.) |
SAB-kod:
Kyh,
Qae |
|
| |
|
Ändrad 2012-01-30 |
|
|
|
|
|
NUMISMATISKA NYHETER (Kyh & Qae)
10 kr 1940 serie F funnen (totalt 10 serier med
beredskapssedlar F-P)
Äntligen har alla 10 serier F-P med beredskapssedlar
hittats. Alla dessa har mycket små upplagor (ca 10 000 per serie) jämfört med 1
miljon för övriga serier. Observera att alla serie F-P har samma två
namnteckningar. För övriga serier ändras alltid höger namn mellan varje serie.
Ny teknik ger säkrare sedlar
Den ny sedelserien som kommer år 2015 får två nya
säkerhetsdetaljer för högvalörerna 100-200-500-1000 kr: motion (som hos 1000 kr
2005) och spark (magnetisk färg).
svt.se/2.22620/1.2466341/ny_teknik_ger_sakrare_sedlar
Betalningsmedel genom tiderna och framtidens betalningsmedel
sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=2778
Lyssna på två ljudklipp Plånboken 10 augusti Digital plånbok.
5 kr 1963 med slutsiffror 00 och dubbla signaturer
5 kr 1963 med slutsiffror 00 |
5 kr 1963 med 2 signaturer på baksidan |
Ytterligare en sedel funnen med dubbla signaturer på baksidan. Normalt finns
bara en signatur på den underst sedeln i en 100-bunt som har slutsiffror 00.
5 kr 1963 med slutsiffror 00 |
5 kr 1963 med signatur på baksidan |
Tidigare fanns bara en 50 kr 1965 känd med dubbla signaturer.
(e-post 2003-12-04 från en vänlig samlare) |
 |
5 kr 1966* finns även med stjärna och serie G (slutsiffror 01)
Ytterligare en sedel med slutsiffror 01 och avvikande serie funnen. 5 kr 1966
utan stjärna finns bara med serie C och E.
Sensationellt fynd av 5 kr 1979 serie Z med stjärna
Tidigare är 5 kr 1979* med stjärna endast känd med serie X i liten upplaga på
8000 exemplar. 5 kr 1979* serie Z har slutsiffror 00 och är då en
ersättningssedel för understa sedeln i en 100-bunt.
Liknande sedlar med slutsiffror 00 och 01 finns för år 1966, 1967, 1972 och 1974.
Se vidare 5 kr 1965-1981 Gustav Vasa.
Svenska Telepolletter och Provmynt
10-25-50 öre och 1-5 kr provmynt för mynttelefoner (observera 10
öre och 50 öre i nickel, vit metall, omagnetisk, troligen CuNi)
www.solvencyii.nu/data_htm_files/Teletokens.pdf (32 sidor)
I denna bok beskrivs svenska telepolletter och teleprovmynt.
Telepolletter var ett förköpt betalningsmedel för att kunna ringa från
samtalsstationer. Provmynten användes av Televerkets tjänstemän för att testa
automaterna. Bilder och detaljerad beskrivning av alla provmynt och
mynttelefoner.
Boken beskriver 25 öre och 1 kr nickel som endast fanns under 6
månader 1980. Ovanstående bild visar även 50 öre nickel som saknas i boken.
1 kr provmynt "TILLHÖR TELEVERKET" beskrivs på sidan 28 men där
anges metallen (för 100.3a och 100.3b) felaktigt som mässing när det ska vara
"nickel, förkopprade" som anges i sammanfattningen på sidan 21.
1 kr provmynt "TILLHÖR TELEVERKET" med 6 siffror har höjden 2,2
mm i ovanstående bild (samma höjd som 5 kr med 6 siffror). Troligen är det
felskrivet på sidan 28 så att löpnummer med 4 siffror har höjden 3 mm. Denna
finns INTE avbildad utan samma bild används felaktigt för både 100.3b och
100.3c.
Diametern på provmynten är alltid samma som motsvarande riktiga
mynt. I boken om provmynt anges fel diameter. Jag har mätt diametern med
skjutmått och fått exakt samma som för riksbankens mynt (på tiondels mm).
Således är alla 10 öre provmynt 15,0 mm; 25 öre provmynt 17,0 mm; 50 öre
provmynt 22,0 mm; 5 kr provmynt 28,5 mm (det är bara 1 kr som beskrivs rätt med
25 mm).
Bilderna av alla 10 öre provmynt 1938-1953 har siffran 2 på
baksidan men enligt två olika tabeller kan även finnas nummer 1-19. Troligen är
detta de 21 olika teleområdena där 2 kanske är Göteborg och nr 1 Stockholm. Mitt
exemplar av 10 öre brun med hål har också siffran 2 på baksidan. I beskrivningen
av dessa provmynt ska angiven siffra 2 tolkas som substitut för godtyckligt
nummer 1-19 (texten kan felaktigt tolkas som om bara 2 finns).
Observera att 1 kr provmynt "TILLHÖR TELEVERKET" har räfflad
kant på samma sätt som riktiga 1 kr-mynt.
Se även Svensk Numismatisk Tidskrift 2007 nr 1 sid. 14:
Stockholms Bell-Telefon AB (MGL). Bild av polletter för Bell Telefon.
www.numismatik.se/pdf/snt12007.pdf
Jag känner mig tveksam till vad de nyare bruna provmynten (efter
1981) har för metall. Boken om provmynt anger "nickel, förkopprade". Alla dessa
provmynt är brunt kopparfärgade för att enkelt kunna skiljas från myntverkets
riktiga mynt. Men vore det inte enklare och billigare att tillverka i vanligt
homogent myntbrons (95 % Cu). Det finns ingen synlig blank metall på kanten som
är fallet för tyska pfennig och amerikanska nickelpläterade kopparmynt (t.ex. 25
cent). Dessutom är väl nickel dyrare än koppar så om man ville ha en billig
kärna är kanske zink bättre.
Provmynt bör ha rätt magnetiska och elektriska egenskaper samt
vikt (utan att tjockleken behöver ändras). Koppar har nästan lika bra elektrisk
ledningsförmåga som silver. Vanliga svenska 1 kr-mynt hade t.o.m. 1981 en kärna
av koppar (för att likna silver) som var pläterad med kopparnickel (75 % Cu + 25
% Ni). Televerkets 1 kr-provmynt är INTE magnetiska så de kan inte ha ren nickel
utan möjligen omagnetisk kopparnickel. Myntverket började 1982 att tillverka
vanliga 1 kr-mynt i homogen legering av kopparnickel.
5 kr provmynt är magnetisk på samma sätt som riktiga 5 kr-mynt.
Det betyder att de verkligen har en kärna av magnetisk nickel.
Om du har mera information om metallen i dessa provmynt så hör
av dig till min e-post adress längst ned på denna sida. Någon som filat sönder
kanten på ett 1 kr provmynt för att se vad som kommer fram?
Parkeringspolletter
Det finns olika typer av parkeringspolletter. Den till vänster
köps och används av kunden medan den till höger är en PROVPOLLETT (GK STHLM) som
är identisk med 1 kr-mynt när det gäller diameter och vikt (den har även räfflad
kant). Se en detaljerad förteckning:
www.parkingtokens.com/tokens.php?more=1&country=sweden.
Provpollett finns även som 5 kr med diameter som 5 kr-mynt och
är även magnetisk!!
Ny broschyr om "Sedlar och mynt" från riksbanken
Det finns en ny broschyr på 8 sidor om "Sedlar och mynt". Den visar i första
hand alla säkerhetsdetaljer hos giltiga sedlar: 50-100-500-1000 kr med folieband
och 20-50-1000 kr utan folieband. Endast den lilla 20 kr Selma i violett färg
(den stora blå Selma är ogiltig). Du kan beställa broschyr som skickas med
posten eller ladda hem PDF-fil. Samtidigt kan du beställa en broschyr om "Svenska jubileums- och minnesmynt",
från år 1721 och framåt (54 sidor med bild av mynten i färg).
www.riksbank.se/templates/ItemList.aspx?id=26787 (beställ broschyr här eller
hämta PDF)
www.riksbank.se/upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Broschyrer/sedlar_mynt_110516.pdf
Myntverket i Eskilstuna läggs ned
Myntverket i Eskilstuna med 6 anställda läggs ned. Alla mynt tillverkas nu i
Finland. Det kommer dock inga mynt med årtalet 2010.
sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=4535014
www.svd.se/nyheter/inrikes/nobelpriser-kan-tillverkas-utomlands_6213379.svd
ekuriren.se/nyheter/inrikes/1.1070420-myntverket-laggs-ner
www.myntverket.se/
www.suomenrahapaja.fi/swe/
10 kr 1971 med övertryckt nummer
Numreringen i rotationstryck (17 mm bredd) har tydligen misslyckats men man
kan se delar av numret. Sedan har man tryckt ett komplett nummer med arktryck med
bredden 15 mm.
smalt nr bredd 15,5 mm
övertryck på 17 mm nummer |
smalt nr bredd 15,5 mm
övertryck på 17 mm nummer |
smalt nr bredd 15,5 mm
övertryck på 17 mm nummer |
nr bredd 17 mm |
nr bredd 17 mm |
nr bredd 17 mm |
10 kr 1968 finns både med smalt och brett nummer
10 kr 1968 serie S har nu hittats med smalt nummer 15,5 mm. Smalt nummer är
mycket ovanligt (utan stjärna) och finns med årtal 1963, 1966, 1968 och 1971.
Dessutom är smalt nummer vanligt med 10 kr 1963* med stjärna (ovanligt även med
brett nummer). Se vidare om 10 kr Gustav VI Adolf.
Smalt nummer kommer från arktryck (skärs till ark före numrering) och brett
nummer från rotationstryck.
smalt nr bredd 15,5 mm |
nr bredd 17 mm |
nr bredd 17 mm |
smalt nr bredd 15,5 mm |
smalt nr bredd 15,5 mm |
nr bredd 17 mm |
Ny sedelserie och myntserie presenterad av riksbanken
Astrid Lindgren, Evert Taube, Greta Garbo, Ingmar Bergman, Birgit Nilsson och
Dag Hammarskjöld blir motiv på Sveriges nya sedlar. Höjden på alla valörer blir
66 mm medan längden varierar mellan 120 och 154 mm. Sedlarnas färger blir
gråbrun (1 000 kronor), röd (500 kronor), grön (200 kronor), blå (100 kronor),
gul/orange (50 kronor) och violett (20 kronor).
1-kronan, 2-kronan och 5-kronan kommer att bli mindre och lättare än idag,
medan 10-kronan behålls oförändrad. 1- och 2-kronan tillverkas av kopparpläterat
stål medan 5- och 10-kronan tillverkas i legeringen Nordic gold.
www.riksbank.se/templates/Page.aspx?id=46686
De nya sedlarna och mynten tidigast kommer att ges ut 2014-2015.
10 kr 1968 X V* med stjärna finns med lägre nummer än 850 000
Trots detta finns ingen överlappning mellan serie U och V. Troligen finns en
gräns vid ca 847 500. Jag efterlyser sedlar med nummer mellan 845 000 - 849 000
för serie U och V. Även lägre än U 456 000 och högre än V 886 000 är av
intresse. Skicka gärna inskannad bild med 150 dpi till min e-post adress (längst
ned på sidan).
500 kr 2007 funnen med position 96 som är högsta möjliga
20 kr 2007 pn 94 (högsta möjliga) |
50 kr 2008 pn 48 (högsta möjliga) |
100 kr 2008 pn 45 (högsta möjliga) |
500 kr 2007 pn 96 (högsta möjliga) |
Nu är samtliga högsta möjliga positionsnummer för 20-50-100-500 kr från
slutet av årtiondet 00-talet kända enligt ovanstående bilder.
100 kr 2010 finns nu i cirkulation
Årtalssiffra 0 och positionsnummer 51-95.
Observera att position 46-50 saknas då år 2008-2009 bara har
position 01-45.
500 kr 2009 har nu kommit ut i cirkulation
500 kr 2009 har nu hittats. Siffran 9:e längst till vänster är slutsiffran i
årtalet. Sedan kommer positionsnummer 57-96. Den 4:e
siffran är serienummer som finns med både 0 och 1.
50 kr provsedel 130×72 mm för Selma Lagerlöf
Sensationellt fynd av 50 kr provsedel som aldrig gavs ut som 50-lapp. Det
blev istället 20 kr Selma Lagerlöf.
50 kr provsedel 130×72 mm som aldrig kom ut som sedel. Valören
ändrades till 20 kr.
Sedelvalören 50 kr planerades ursprungligen att ingå i 1985 års sedelserie
med Selma Lagerlöf som motiv. I Riksbankens broschyrer om de nya sedlarna på
500 och 100 kr anges att en ny 50 kr-sedel med röd färg och måtten 130×72 mm
planeras. I broschyren för 1000 kr-sedeln 1989 har man slopat all beskrivning
av sedlar under 100 kr och år 1992 utgavs istället Selma Lagerlöf med valören
20 kr.
Provsedel i format som 20 kr typ 1 på gult papper med vattenmärke "Rutnät av diagonala våglinjer med siffran 5 inlagd i
rutorna". Samma papper som 5 kr 1965-1981 med röda och blå säkerhetsfibrer.
Dessutom finns färglöst relieftryck med "Tumba Bruk Sweden".
20 kr provsedel 130×72 mm
Även känd i valörerna 100 och 1000 (kr).
Postskolans övningssedlar
format 120×65 mm
Övningssedlarna finns i fem olika valörer:
- 10 kr grön
- 50 kr gul
- 100 kr ljusgrön
- 500 kr ljusblå
- 1000 kr ljusröd
Se vidare artiklar i Bältespännaren:
- 2/1986 sid. 51: Övningsfrimärken
- 1/1998 sid. 22: Postskolans övningmärken (frimärken)
- 1/2001 sid. 4: Postskolans övningmateriel (etiketter, blanketter,
helsaker, sedlar, stämplar)
Övningsfrimärken
5 kr 1942 har avvikande användning av namnteckningar
Normalt för alla 5 och 10 kr Sittande Svea är att fem serier i rad har samma
vänstra namnteckning: A-E, F-K, L-P, Q-U, V-Z. Men för 5 kr 1942 gäller istället
att följande serier har samma namn till vänster: A, B-F, G-L, M, Q. Dessutom
saknas serie N, O, P. Jag efterlyser alla sedlar med dessa okända serier N-P.
Även de ovanliga serierna M och Q efterlyses. Skicka e-post till mig, gärna med
bilder skannade med 100 dpi (som använts i nedanstående bilder). Rosenqvist
Sveriges Färgsedlar har kommit fram till samma slutsats att endast serie A-I,
K-M, Q är kända, oberoende av mig.
10 kr 1922 funnen med serie ZZ
1 kr 1874 är också känd med serie ZZ men sedan dröjde det till 10 kr 1922
innan serie ZZ dök upp nästa gång. Eventuellt kan 10 kr 1909 även finnas med
denna serie men är okänd för mig. Hör av dig (gärna med bild) om du känner till
10 kr 1909 med så högt nummer att YY eller ZZ behövs. Senare kom 10 kr 1932 med
serie ZZ som fortsatte med serie AB-CD.
100 kr 1940 finns med kb J medan 50 kr 1940 har kb I
Rättelse av tidigare information. 100 kr 1940 finns med kontrollbokstav J men
inte med I. Således är 50 kr 1940 ensam med stor kontrollbokstav I.
100 kr 1940 stor kontrollbokstav J |
100 kr 1941
stor kontrollbokstav J |
50 kr 1940 stor kontrollbokstav I |
50 kr 1941 stor kontrollbokstav J |
50 kr 1974* serie Z med stjärna funnen
Ytterligare en mycket ovanlig stjärnsedel 50 kr 1974* serie Z har hittats.
Denna finns endast med slutsiffror 00 liksom 50 kr 1965* serie H. Även 1970*
serie Z (från en vänlig samlare i Lund) med slutsiffror 01
är ovanlig. Se vidare 50 kr Gustav III.
Man har uppenbarligen tryckt 3 olika upplagor av stjärnsedlar:
- Vanliga stjärnsedlar med alla 100 olika slutsiffror (även 00 och 01
finns) för utbyte av
felaktiga sedlar inne i en sedelbunt. Dessa sedlar borde finnas i samma
nummerserie oberoende av slutsiffror.
- Stjärnsedlar med slutsiffror 01 för utbyte av första (översta)
sedeln i en bunt. Avvikande nummer (t.ex. 98 och 99), seriebokstav
(t.ex. Z) eller stjärna/asterisk (gäller 10 kr 1968-1979).
- Stjärnsedlar med slutsiffror 00 för utbyte av sista (understa)
sedeln i en bunt. Avvikande nummer, seriebokstav eller stjärna/asterisk.
Söndagsbokstav B ger datum 3 januari på sedlar i riksmynt och kronor
Alla högvalörer (i stort format) 1859-1898 har normalt 2:a januari men ibland
3:e januari som datum. Det beror på att man vill ange första vardagen på det nya
året. Men ibland kan den 2:a januari vara en söndag och då tar man nästa vardag.
I Focus 1960 finns tabell 150 Tideräkning där man kan ta reda på vilka år som
har söndagsbokstav B för januari (= lördag 1:a januari). Följande år bör då ha
3:e januari på sedlarna:
1859, 1870, 1876, 1881, 1887, 1898.
Detta stämmer för 1859, 1870, 1876, 1881.
Sensationellt finns 10 rd rmt 1872 med både 2:a och 3:e enligt
följande:
B 001514 med bild i Lindgren "Riksbankens sedelhistoria" datum 2:a januari.
C 051984 med bild i Rosenqvist "Sveriges Färgsedlar" datum 3:e januari.
(jag efterlyser flera exemplar av 10 rd rmt 1872)
I Høiland auktion nov. 2007 finns ytterligare
avvikelser: 10 rd rmt 1866 med 3:e januari.
5 kr 1960 serie QI funnen
5 kr 1960 finns med serierna OI, PA-PI,
QA-QI. Serie QI är mycket ovanlig och finns bara med
nr QI 000 001 - QI 019 400. Totalupplagan för 5 kr 1960 är 16,2 milj. sedlar så
QI är endast 0,1 % av dessa. Den är då med stor säkerhet mycket svårare än
stjärnsedlar 1956-1961 med upplagor på ca 15 000 ex. (eftersom stjärnsedlar
sparas oftare än vanliga sedlar). Se vidare 5 kr.
5 kr 1960 OI |
5 kr 1960 QH |
5 kr 1960 QI (ovanlig) |
Andra serier med låg upplaga i förhållande till det totala antalet sedlar är:
5 kr 1952 serie Aa med 29 000 ex av totalt 22,5 milj. ger 0,1 %
5 kr 1956 serie OA med 182 000 ex av totalt 40,7 milj. ger 0,5 %
5 kr 1961 serie TF med 95 600 ex av totalt 20,7 milj. ger 0,5 %
5 kr 1963 serie VZ med 292 000 ex av totalt 43,1 milj. ger 0,7 %
10 kr 1963* med stjärna och serie D
sb D med stjärna och slut = 00 |
sb D med stjärna och slut = 01 |
Extremt ovanlig 10 kr 1963* serie D funnen med både slutsiffror 00 och 01. Se
10 kr.
1000 kr Karl XIV Johan 1976
1000 kr 1976 finns med två olika namnteckningar:
 |
Pierre Vinde & Krister Wickman: nr
ca 0 000 001 - 9 500 000 |
|
|
Carl-Henrik Nordlander & Torsten Bengtson:
nr ca 1 500 001 - 9 600 000 |
Den totala upplagan för 1000 kr 1976 blir då ca 17,6 milj. ex (dubbelt så
stor som man tidigare trott). Stjärnsedlarna 1976* kan nu beräknas ha upplagan
60 000 ex. Se vidare 1000 kr K
XIV J. Jag efterlyser ytterligare sedelnummer med lägre eller högre
nummer (gärna e-post med bild i 150 dpi).
50 kr 1996* med stjärna och positionsnummer 98 och 99
En samlare i Holmsund (e-post 2009-06-25) har sensationellt hittat 50 kr
1996* med stjärna och tidigare okända positionsnummer 98 och 99 (2:a-3:e siffran
från vänster).
Samma samlare har även hittat högsta positionsnummer 48 för 50 kr 2008.
20 kr 1991* med stjärna och position 99 funnen
Nästan alla stjärnsedlar har positionsnummer 00, men mycket sällsynt finns
även pn 98 och 99, men endast med slutsiffror 01 och 00. De senare har använts
som ersättningssedel för översta och understa sedeln i en 100-bunt.
Mynt till ära och minne! Svenska
jubileums- och minnesmynt (54 sidor): Riksbanken har i samarbete med
Kungliga Myntkabinettet tagit fram en broschyr som presenterar alla
jubileums- och minnesmynt utgivna fram till och med 2004 (även
jubileumssedlar), se
www.riksbank.se/templates/ItemList.aspx?id=26787. Beställ
broschyr
eller ladda hem pdf-fil. Även broschyr om nuvarande ordinarie sedlar kan
beställas. Se även min myntsida.
Mycket av informationen är egenhändigt "framforskad" med mig själv som enda källa. Således behövs även kritisk granskning av mina upptäckter.
Hör gärna av dig med synpunkter och frågor om svenska sedlar till min
nya e-post-adress:
Jag är mycket intresserad av information som kompletterar eller motsäger mina
uppgifter.
Mina webbsidor har funnits på Passagen sedan augusti 1998 och från maj 2007 på
webbhotell med egen domän.
Bilderna har skannats in (med 75-100 dpi, sedelnummer 150 dpi) och sedan
bearbetats med det enkla programmet PhotoEditor. Jag har
där använt "Beskär" och "Autobalans" (ibland även
manuellt "Balans"). Bilderna har sedan sparats i JPG-format med 90 %
kvalitet (hårdare komprimering ger fula vita fläckar nära linjer och
bokstäver).
