Myntmedaljer 1973-1985 och medaljmynt 1972-2005

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2010-01-02

Jubileumsmynt i kronvalörer finns utgivna under Oskar II, Gustav V, Gustav VI Adolf och Carl XVI Gustaf. Alla mynt under de tre första regenterna har en naturlig koppling till de ordinarie mynten. På senare tid har man på grund av inflation och stigande silverpriser ökat valören från 50 kr till 200 kr med bibehållande av diameter 36 mm, vikt och silverhalt. Diametern 36 mm finns även hos 5 kr jubileum 1935 och 5 kr jubileum 1952 men med annan vikt och silverhalt. Jubileumsmyntet 10 kr har blivit 100 kr med samma diameter, men vikten har sänkts från 18 till 16 g och silverhalten höjts från 83 % till 92,5 % (finvikten sänkt från 15,0 g till 14,8 g), men allmänheten lär uppfatta dessa mynt som identiska förutom valören.

Moderna jubileumsmynt utgivna under Carl XVI Gustaf har i praktiken upphört att fungera som betalningsmedel. Jag har dock själv använt 50 kr jubileum 1976 som betalning, men aldrig något senare utgivet jubileumsmynt. Finns det någon som har försökt sig på en krogsväng med ett 1000 kr mynt i guld eller att handla dagligvaror i ICA/Konsum med ett 200 kr mynt i silver? Man kan undra om de tas emot av personalen? Jubileumsmynten har idag blivit en sorts medaljer som jag skulle vilja kalla "medaljmynt", men som trots detta kan vara trevliga att samla. Du kan dock hoppa över de dyra guldmynten i samlingen om inte plånboken räcker till. Det blir fel om 1000 kr jubileumsmynt dominerar din svenska myntsamling, så stanna gärna vid 200 kr så att du kan skaffa äldre mynt från tidigare århundraden. Din budget för köp av äldre mynt bör vara större än det du lägger ut på nyutgivna!

Myntverket har fr.o.m. 1973 givit ut medaljer med samma diameter, vikt och silverhalt som jubileumsmynten. Dessa så kallade "myntmedaljer" är präglade med samma låga relief och upphöjd kant som om de hade varit mynt. Det är endast valören som saknas och den legala statusen som mynt. Alla som samlar svenska jubileumsmynt bör även samla dessa av Myntverket utgivna myntmedaljer. "Myntmedaljer" från andra utgivare t.ex. Tonkin har mindre intresse för en myntsamlare.

Mynt och medaljer med ungefärlig vikt av 18 g med 83 % silver har egentligen 15,00 g finvikt så att totalvikten blir 15/83% = 18,07 g. Motsvarande för 27 g med 92,5 % silver är 25,00 g finvikt så att totalvikten blir 25/92,5% = 27,03 g.

*) Utgivet 1984 men präglat 1983 med kontrollstämpel I10.

 *) 155 kr medaljer + 12 kr kassett (kassetten såld först 1982)

*) efter nedsmältning
**) såld med 5 kr tillägg för G VI A 80-årsfond!
***) finns i två varianter med stor och liten bild med upplagan 32000 resp. 118000.

År 2002 kom dessutom ett jubileumsmynt till minne av Astrid Lindgren (1907-2002). Valör 50 kr, diameter 36 mm, vikt 22 g, metall aluminiumbrons (89% Cu, 5 % Al, 5 % Zn, 1 % Sn), upplaga 100 000. Försäljningspris 60 kr varav 10 kr gick till barnsjukhuset.

År 2005 kom ytterligare ett 50 kr-mynt i aluminiumbrons till minne av Frimärket 150 år.
   

Miniatyrmedaljer

Det finns en ny myntliknande medalj på 23,25 mm i aluminiumbrons dvs. samma legering som 10 kr-myntet. Medaljens vikt är 6,25 gram. Den medföljer souvenirförpackningen "Coins of Sweden 1993" utgiven av Myntverket i kartong (6 sidor) med flerfärgstryck och ett komplett myntset 1993. Denna "Mint medal" har Eskilstuna-bilden från flyttningsmedaljen 1974 på ena sidan och Myntverkets emblem på andra sidan. Eskilstuna-texten är dock ändrad från Kvarteret Värjan (1974) till Kvarteret Valören (1993). Senare souvenirförpackningar har andra miniatyrmedaljer. Medaljer i myntbrons har brun patina.

• 1993 Miniatyrmedalj aluminiumbrons (gul): Flyttning till Eskilstuna
• 1994 Miniatyrmedalj aluminiumbrons (gul): Flyttning till Eskilstuna
• 1995 Miniatyrmedalj myntbrons (brun): Första årtalet på svenska mynt 1478
• 1996 Miniatyrmedalj myntbrons (brun): Silvergyllen 1528
• 1997 Miniatyrmedalj myntbrons (brun): Myntrealisationen 1776
• 1998 Miniatyrmedalj myntbrons (brun): Flyttning till Eskilstuna
• 1999 Miniatyrmedalj myntbrons (brun): Första årtalet på svenska mynt 1478
• 2000 Miniatyrmedalj myntbrons (brun): Millenniumskiftet Kastmynt (se SNT 4·2000 sid. 93)
• 2001 Miniatyrmedalj myntbrons (brun): Millenniummedalj Bo Thorén (ej samma som ovan)
• 2002 Miniatyrmedalj myntbrons (brun): Stockholm 750 år med Birger Jarl (23,25 mm)
• 2003 Miniatyrmedalj myntbrons (brun): Flyttning till Eskilstuna
• 2004 Miniatyrmedalj myntbrons (brun): Heliga Birgitta (patinerad)
• 2005 Miniatyrmedalj myntbrons (brun): Silvergyllen 1528 (patinerad)

Myntverket har även givit ut en provprägling av 50 öre brons utan valörbeteckning. Bilden på båda sidorna är identisk med ovanstående flyttningsmedalj men präglad i brons med 50-öringens vikt och diameter. Den totala upplagan är 12 000 ex varav 5 000 ex sålts i en numrerade specialförpackning (pris 70 kr) till myntsamlare.

Svenska myntförpackningar (myntset)

1992 brun	1993 grön	1994 blå
1995 brun	1996 grön	1997 blå
1998 brun	1999 grön	2000 blå
	2001 grön	2002 blå
	2003 grön	2004 blå

Mjukplastförpackning har getts ut av Myntverket sedan 1973 med komplett myntset för ett år. De tre första åren 1973, 1976 och 1977 är olämpliga för långtidsförvaring eftersom myntytan får en otrevlig beläggning. Kom ihåg att spara kartongen med myntfakta om du slaktar ett myntset. Kartongens tryckfärg varierar mellan de tre färgerna: brun, grön, blå. Mjukplastförpackningen tillverkades för sista gången 2004 (kommande år får endast hårdplast och souvenir).

Hårdplastförpackning (presentförpackning) började ges ut 1978 med ett komplett myntset och 1992-2001 innehåller förpackningen även en miniatyrmedalj ur medaljserien "Myntorter genom seklen". Varje år har en medalj med nytt motiv. Medaljen är 22 mm i brons (97% Cu, 2,5% Zn, 0,5% Sn). Spara alltid den lösa plastpåsen och faktabladet med beskrivning av medaljen. År 2002 har myntsetet miniatyrmedaljen Stockholm 750 år med Birger Jarl. Observera att Souvenir har samma motiv på medaljen men olika diameter!! År 2003 har miniatyrmedalj Silvergyllen 1528. År 2004 har miniatyrmedalj Heliga Birgitta. År 2005 har miniatyrmedalj Myntrealisationen 1776.

Souvenirförpackning i sexsidig kartong med flerfärgstryck började ges ut 1993. Denna innehåller även en miniatyrmedalj med olika motiv. Medaljen är 23,25 mm i aluminiumbrons (89% Cu, 5% Al, 5% Zn, 1% Sn) eller i myntbrons (fr.o.m. 1995).  Framsidan har olika motiv för olika årtal: 1993 Stockholms slott 1994 Stockholms slott 1995 Drottningholms slott 1996 Gripsholms slott 1997 Läckö slott 1998 Stockholms slott 1999 Yttre borggården i Stockholm 2000 Stockholms stadshus 2001 Mynt Erik XIV 1 daler 1561 2002 Mynt Kristina 2 mark 1650 2003 Mynt Gustav Vasa 1 daler 1542 2004 Mynt Riksdaler 1727 2005 Mynt Riksdaler 1821 Karl XIV Johan Souvenirförpackningen har åren 1993-1997 endast en tunn mjuk plastpåse medan den åren 1998-2004 har ett kartongfodral med flerfärgstryck. Baksidan av förpackningen har åren 1993-1997 "Enjoyable Sweden" och 1998-2000 "The Royal Coin Cabinet".

Mjuk- och hårdplastförpackningarna finns även i en variant med engelsk text. Upplaga för de olika typerna av förpackningar (specialförpackningar är ej medräknade):

• Special Mjukplast 1995 (5 mynt): FN-myntet samt övriga 4 mynt. Upplaga 10 000 ex. Litet faktablad på tre sidor medföljer (baksidan är blank).
• Special Hårdplast 1995: FN-myntet, ordinarie 10 kr, 1 kr, 50 öre samt miniatyrmedalj 1000-talet i silver ur "Myntorter genom seklen". Upplaga 5 000 ex. Litet faktablad på fyra sidor medföljer (4:e sidan har numrerat certifikat).
• Special Hårdplast 2000: 1 kr jubileum 2000, ordinarie 50 öre, 5 kr, 10 kr samt miniatyrmedalj "Millenniumskiftet" i silver. Upplaga 14 300 ex. Litet faktablad på fyra sidor medföljer.

Det finns även en numrerad specialförpackning 1991 med 3 st 10 öre och 2 st 50 öre 1991 samt en provprägling av ny 50-öring. Den finns i en numrerad mjukplastförpackning med upplagan 5 000 ex.

Upplagor för moderna mynt

Upplaga för de enskilda mynten i  miljoner exemplar:

År 1995 präglades dessutom 0,30 miljoner stycken 5 kr FN 50 år 1945-1995.

År 2000 präglades dessutom 3 miljoner 1 kr jubileum Millenniumskiftet.

Varianter på moderna mynt

10 kr 1991 finns dels i normalt utförande och dels med omvända sidor (180° vridning) som är mycket ovanlig.

10 kr 2001 har nytt porträtt och modifierad frånsida.

5 kr-myntet 1991 finns i en sällsynt variant med myntmästarmärke U (=Ulvfot) istället för D (=Dennis). Artikel i Numismatiskt FORUM 3/2000. Tidigare rapporterat av Ingemars myntsida.

1 kr 1968 finns i två olika metallegeringar: silver och kopparnickel. Silver är vit i färgen medan kopparnickel är blåaktig. Tag ett äldre 1 kr-mynt från 1967 (eller tidigare) och jämför med 1 kr 1973 så att du lär dig skilja mellan metallerna. Det är sedan lätt att identifiera metallen i 1968 år 1 kr-mynt. Silverkronan (40 % Ag) har ett metallvärde på hela 4 kr!!

1 kr 1968-1981 har en kärna med 97% Cu + 3% Ni samt en pläterad yta med 75% Cu + 25% Ni. Fr.o.m. 1982 har detta ändrats till homogent 75% Cu + 25% Ni. Det är mycket enkelt att skilja dessa åt eftersom den pläterade varianten har en tydlig brun skarv på randen. En svensk typmyntsamling bör innehålla båda sorterna av Carl XVI Gustafs 1 krona.

1 kr 2000 finns dels som ordinarie mynt av samma typ som 1 kr 1976, men även som 1 kr 2000 jubileum (även ändrat porträtt) med monogram på frånsidan. Nya ordinarie 1 kr 2001 har nytt porträtt och krona på frånsidan (således ej samma som 2000).

10 öre 1962-1973 har vikten 1,35 g medan 1973-1991 har vikten 1,44 g. Observera att 1973 finns med båda vikterna. 10 öre 1986 finns med två olika myntmästarmärken: U resp. D. Myntset 1986 innehåller dock endast myntmästarmärke U så glöm inte att skaffa m.m. D på annat sätt. 10-öringen upphörde att gälla som betalningsmedel efter 30 sept. 1992.

5 öre 1972-1981 har 95% Cu + 4% Sn + 1% Zn medan 1981-1984 har 95% Cu + 5% Zn. Observera att 1981 finns med båda legeringarna. Det finns dock inget enkelt sätt att skilja dessa åt. 5-öringen och 25-öringen upphörde att gälla som betalningsmedel efter 30 juni 1985.

I mitten på 1980-talet var det stor brist på 10-öringar trots Myntverkets stora årliga produktion. Man delade då ut plaströr som kunde fyllas med 50 stycken 10-öringar. Dessa fyllda plaströr användes sedan som betalningsmedel i affärer och banker. En myntsamlare bör samla dessa glömda plaströr. Då fanns det "RAKA RÖR I PLÅNBOKEN". Efterlysning: Har du som läser dessa rader någon broschyr eller annons där Myntverket beskriver användningen av rören??. Se även om Monnibox längre fram.

Jubileumsmynt i oädla metaller

Många länder i Europa har under de senaste 30 åren gett ut jubileumsmynt i oädla metaller t.ex. kopparnickel eller aluminiumbrons. Sverige 1/2 skilling 9 juli 1794 från Gustav IV Adolf i koppar kan även betraktas som ett sådant. År 1995 gavs en svensk 5 kr i kopparnickel (CuNi) ut till minne av FN 50 år. Astrid Lindgren (1907-2002) kom på ett 50 kr jubileumsmynt 2002 i aluminiumbrons (89% Cu, 5% Al, 5%Zn, 1%Sn): diameter 36 mm och vikt 22 g.

Canada var tidigt ute med 5 cent 1951 i nickel till minne av metallen nickels upptäckt 200 år av svensken Axel Fredrik Cronstedt i Stockholm 1751. Alltså ett svenskt jubileum på ett kanadensiskt mynt! Anledningen till detta är inte att Canada medverkat till den svenska upptäckten, utan att Canada år 1951 hade 90 % av världsproduktionen av nickel.

Dessa jubileumsmynt kan ha olika grad av koppling till de ordinarie mynten, enligt följande olika fall:

A. Samma storlek och metall som ett ordinarie mynt men även ordinarie mynt ges ut med samma årtal som jubileumsmyntet. Jubileumsmyntet finns i normal cirkulation. Exempel: Norge 5 kr 1975 Kronmynt 100 år i kopparnickel.

B. Samma storlek och metall som ett ordinarie mynt men årtalet saknas för det ordinarie myntet. Man låter således jubileumsmyntet ta hela den önskade upplagan och det finns också i normal cirkulation. Exempel: Danmark 20 kr 1992 Silverbröllop i aluminiumbrons.

C. Endast som jubileumsmynt, men som har en naturlig koppling till den ordinarie myntserien och som finns i normal cirkulation. Exempel: Storbritannien 2 pund 1994 Bank of England 300 år i nickelmässing.

D. Jubileumsmynt som inte hör hemma i den ordinarie myntserien och som inte finns i normal cirkulation. Utgivet som samlarmynt och gåvomynt för högtidliga tillfällen som examen och födelsedag. Exempel: Storbritannien 25 pence 1972 Silverbröllop i kopparnickel i Crown-storlek.

Svenska myntverket dotterbolag till Rahapaja Oy

Myntverket har nu bytt namn till "Svenska Myntverket" vilket betyder att det INTE är svenskt (jfr svenska IBM). Myntverket är ett helägt dotterbolag till finska myntverket Rahapaja Oy (raha=mynt, paja=smedja). Man kan undra om det svenska slangordet "paja" har med detta att göra.

Nickel som myntmetall
(grundämnet nickel upptäcktes för 250 år sedan 1751)

Nickel upptäcktes för 250 år sedan av svensken Axel Fredrik Cronstedt (1722-1765), www.lysator.liu.se/runeberg/sbh/cronsaxe.html (klicka på scanned images). Nickel är en metall och grundämne som Cronstedt i Stockholm upptäckte år 1751. Han är även känd för sin riktiga uppdelning mellan stenarter och bergarter.

Nickel har i många länder använts som myntmetall, dels som ren nickel (100 % Ni) som är magnetisk och dels som omagnetisk kopparnickel (25 % Ni + 75 % Cu). Metallen började användas som en ersättning för små eller låghaltiga silvermynt (billon). Värdet för nickel var högre än för koppar men lägre än för silver. De lägsta valörerna var i koppar/brons och de högsta i silver (och mellan dessa fanns nickelmynten). Billon-mynt som gavs ut åren 1850-1877 i Schweiz innehåller typiskt 55 % Cu + 10 % Ni + 25 % Zn + 10 % Ag (silverhalten kan variera mellan 5-15 %).

USA gav ut "small cent" 1856-1864 med 12 % Ni + 88 % Cu. Den nuvarande 5 cent-Nickel började ges ut år 1866 med 25 % Ni + 75 % Cu. Mynt i kopparnickel (CuNi) gavs ut i Belgien år 1860 (20 centimes). Schweiz gav ut 5 centimes CuNi år 1879-1980 men även magnetisk 100 % Ni åren 1932-1941, 10 centimes CuNi år 1879-2000 men även magnetisk 100 % Ni åren 1932-1939, 20 centimes gavs dock endast ut i 100 % Ni år 1881-1938 och först år 1939 kom CuNi. Nickelmynt kan även finnas med lager av olika legeringar där ett av lagren är magnetiskt vilket gör att hela myntet verkar svagt magnetiskt och med svårighet lyfts av en magnet (100 % Ni eller 100 % Fe är kraftigt magnetiskt och fastnar på magneten).

Silverpriserna började stiga kraftigt år 1968 vilket gjorde att nästan alla länder ersatte silvermynten med kopparnickel. Schweiz får då den mycket ologiska serien 5-10-20 centimes och ½-1-2-5 francs där alla mynt tillverkas i CuNi. Man började med 5 centimes aluminiumbrons 1981 som inte fortsattes med 10-20 centimes.

Sverige gav ut "nödmynt" i CuNi som följd av silverbrist i anslutning till 1:a och 2:a världskriget (bronsmynten ersattes samtidigt av järn). När sedan silvervärdet på mynten blev högre än nominellt värde blev man tvungen att permanent övergå till omagnetisk CuNi: år 1962 för 10-25-50 öre, år 1968 för 1-2 kr. Här följer en sammanställning över svenska mynt som innehåller nickel (även silvermynt kan innehålla nickel!!):

• 10 öre CuNi (25 % Ni + 75 % Cu): 1920-1925, 1940-1947, 1962-1991
• 10 öre AgCuNiZn (40 % Ag + 50 % Cu + 5 % Ni + 5 % Zn): 1942-1962
• 25 öre CuNi (25 % Ni + 75 % Cu): 1921, 1940-1947, 1962-1984
• 25 öre AgCuNiZn (40 % Ag + 50 % Cu + 5 % Ni + 5 % Zn): 1943-1961
• 50 öre CuNi (25 % Ni + 75 % Cu): 1920-1924, 1940-1947, 1962-1991
• 50 öre AgCuNiZn (40 % Ag + 50 % Cu + 5 % Ni + 5 % Zn): 1943-1961
• 1 kr AgCuNiZn (40 % Ag + 50 % Cu + 5 % Ni + 5 % Zn): 1942-1968
• 1 kr CuNi pläterat på kärna av Cu: 1968-1981 (elektriska egenskaper liknar silver)
• 1 kr CuNi homogent (omagnetiskt): 1982-2000 (skiljer sig elektriskt från silver)
• 2 kr AgCuNiZn (40 % Ag + 50 % Cu + 5 % Ni + 5 % Zn): 1942-1966
• 2 kr CuNi homogent: 1968-1971
• 5 kr 40 % Ag: 1952-1971 innehåller troligen AgCuNiZn (kan någon läsare bekräfta detta??)
• 5 kr CuNi pläterat på kärna av Ni (svagt magnetiskt): 1972-2000

Under 2:a världskriget uppstod brist på nickel i USA så att man tvingades ge ut "nödmynt" i silver som ersättning för nickel!! (i Sverige var det tvärtom då Ni ersatte Ag). USA 5 cent år 1942-1945: 35 % Ag + 56 % Cu + 9 % Mn (mangan). Amerikanska silvermynt ersattes senare med CuNi pläterat på Cu: 10-25 cent 1965, 50 cent 1971.

Canada gav år 1951 ut ett 5 cent jubileumsmynt i nickel med anledning av 200 års-minnet av upptäckten av grundämnet nickel (Ni) av svensken Axel Fredrik Cronstedt. Således ett svenskt jubileum på ett kanadensiskt mynt!! Det första kanadensiska myntet i nickel kom år 1922 (5 cent 100 % Ni). Under 2:a världskriget ersattes dessa av mässing och under Korea-kriget kom 5 cent Ni pläterat på Fe med ett tunt ytskikt av Cr (krom). År 1955-1981 fortsattes utgivningen av 5 cent 100 % Ni men ersattes 1982 med CuNi. De tidigare silvermynten (10-25-50-100 cent) ersattes år 1968 med 100 % Ni. Dollarmyntet i Ni ersattes år 1987 med bronspläterad Ni som fortfarande är magnetisk trots sin gula yta. Se även och www.nunetcan.net/articles/5cents.htm. (The Canadian nickel 5 cent).

Island gav år 1968 ut 50 kr jubileum i magnetisk nickel och fortsatte 1970 med ett snarlikt ordinarie 50 kr-mynt i omagnetisk CuNi. Finland präglade år 1993 ett 1 mk-mynt i CuNi (diameter 22,25 mm och vikt 4,5 g) men eftersom det visade sig att gamla svenska 50-öringar i CuNi passade i de finska automaterna var man tvungen att dra in myntet innan det getts ut (ersattes med 1 mk Al-brons med vikten 5,0 g). Finnarna trodde nog att den nya 50-öringen 1992 i brons skulle ersätta CuNi i cirkulationen men ännu år 2001 cirkulerar minst lika många 50 öre CuNi som av de nyare i brons.

Metaller och legeringar i mynt finns utförligt beskrivna på www.ukcoinpics.co.uk/metal.html (21 sidor). Även icke metalliska ämnen har använts för mynt: Grafit, glas, läder, papper, plast, porslin, selen (medalj över dess upptäckare Berzelius). "Nordic gold" beskrivs som aluminiumbrons med 89 % Cu + 5 % Al + 5 % Zn + 1 % Sn (tenn). Denna legering används i det svenska 10 kr-myntet och i de nya euromynten 10-20-50 cent. Världens äldsta mynt från Lydien (700 f.Kr.) gjordes av elektron (eng. Electrum) med 75 % Au + 25 % Ag. Se även "Silver Alloys" om hur man blandar in nickel och zink i låghaltiga silvermynt för att de ska se vita ut. Svensk litteratur om metallegeringar:
- Torsten Swensson m.fl.: Kungliga myntet 1850-1950, 160 sidor + tabeller.
- Lars O. Lagerqvist: "Om metallsammansättningar ...", Myntkontakt 3/81 sid. 52.
- Skand. Num. 3/80 sid. 22: Nickel som myntmetall.
- Skand. Num. 7/80 sid. 10: Några karakteristiska moderna myntmetaller.
- Skand. Num. 7/80 sid. 54: Aluminiumbrons i Schweiz 5 centimes 1982 (hindrar förväxling med ½ franc).
- Skand. Num. 5/81 sid. 14: Kaurisnäckan som betalningsmedel.
- Ytterligare information från Skand. Num. 7/80: Man kan särskilja mynt av Ni och Fe med enbart en U-formad magnet. Båda metallerna är magnetiska men järn suger åt sig samtliga kraftlinjer medan nickel släpper ut kraftlinjer så att ett andra mynt kan lyftas efteråt. Magnet med fastsuget järnmynt har ingen kraft att lyfta något mer!! På detta sätt kan du undersöka vad som döljs under ett pläterat mynt.

Nickel 250 år firades med två olika seminarier i Sverige och England av Nickel Development Institute:
Trends of Nickel in Coins – Past, Present and Future (Stockholm 8 nov. 2001):
Beskriver nickelmyntens historia som börjar redan före Kristus då man under Alexander den stores tid präglade mynt i provinsen Baktrien (norr om nuvarande Afghanistan) med 80 % Cu + 20 % Ni. Metallen nickel var inte känd så man kallade metallblandningen "vit koppar". Denna legering kom troligen från Kina eftersom det finns kinesiska knivmynt som består av kopparnickel tillverkade under samma tid. Sedan dröjde det till år 1850 innan Schweiz började tillverka mynt som innehöll nickel.

Artiklar om rengöring och förvaring av mynt
- Skand. Num. 6/78 sid. 6: Förvaring av mynt: myntskåp, two-by-two (TBT)-ramar.
- Skand. Num. 6/78 sid. 8: Rengöring av mynt: mekaniskt, kemiskt, patinering, oljeskydd, oxidering.
- Skand. Num. 9/80 sid. 32: Rengöring av mynt.
- Skand. Num. 10/80 sid. 18: Förvaring av mynt.
- Myntkontakt 5/78 sid. 132: Skydd av samling, Registrering av föremål samt försäkringsfrågor.
- Myntkontakt 9/78 sid. 235: Myntkonservering.
- SNT 6·2000 sid. 140: Myntbössan "Monnibox". Bilder av Monnibox från 1949, 1954, 1970, 1993.

Upplaga flyttningsmedalj Medaljboken 1975

Upplaga mynttyper G VI A Myntverket nov 1977

Kassett mynttyper G VI A Myntverket apr 1982

10 kr 1972 för 80-årsfond Skand.Num. 72-01.16

90 år för 80-årsfond Frimärkshäfte 6.11.72

Upplaga 10 kr 1972 Skand.Num. 80-03.33

Upplaga 50 kr 1976 Myntverket maj 1979

Upplaga 200 kr 1980 Myntverket sep 1982

Legering 5 öre 1981 Myntverket apr 1982

Legering 1 kr 1982 Myntverket apr 1982

Mjukplastförpackning Myntverket 1994

Mynt till ära och minne! Svenska jubileums- och minnesmynt (54 sidor): Riksbanken har i samarbete med Kungliga Myntkabinettet tagit fram en broschyr som presenterar alla jubileums- och minnesmynt utgivna fram till och med 2004 (även jubileumssedlar), se www.riksbank.se/templates/ItemList.aspx?id=26787. Beställ broschyr eller ladda hem pdf-fil.

Beskrivning av jubileumsmynt:
10 kr 1972 anges med fel vikt: bruttovikten är 18 g medan finvikten Ag är 15 g.
1000 kr 1992 Gustav III anges med fel vikt: bruttovikten är 5,8 g medan finvikten är 5,22 g Au.
2000 kr 1999-2001 anges med 13 g vikt medan 2002-2004 anges med 12 g. Eftersom guldhalten är 90 % (samt 5 % Ag + 5 % Cu) så motsvarar skillnaden mellan 13 och 12 g ungefär bruttovikt och finvikt. Jag efterlyser någon som kan kontrollväga 2000 kr mynten för att se om de är 12 eller 13 g.

Åter till Startsida