5 kr Gustav Vasa 1965-1981

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2010-08-10

[ Uppåt ] [ 5 kr ] [ 10 kr ] [ 50 kr ] [ 100 kr ] [ 1000 kr ] [ Provsedel ]

 5 kr 1965 med positionsbokstäver (pb) EZ och seriebokstav (sb) A
(sb EZ bevisar att stjärnmärkta sedlar med sb H finns i två olika, inte sammanhängande intervall)

Gavs ut: 24 jan. 1966 enligt SFS 1966:2

Ogiltig: 31 dec. 1998 enligt SFS 1996:168 och SFS 1998:1416

Format: 110×68 mm

Papper: Gult, maskingjort, arktryck

Framsida: Gustav Vasa (kung 1523-1560), Offsettryck i violett huvudfärg samt grön och orange

Baksida: Tjäder och gran, Offsettryck i blå och rödbrun färg

Konstnär: Eric Palmquist

Gravör: Albert Jorpes

Nummer: Årtal + två positionsbokstäver + seriebokstav + löpnummer (6 siffror), Röd färg

Vattenmärke: Rutnät av diagonala våglinjer med siffran 5 inlagd i rutorna

Säkerhetsfibrer: JA, blå och röda (utspridda över hela ytan på båda sidor)

Säkerhetstråd: Saknas

Fluorescerande: NEJ (men varierande mängd vitmedel)

Mikrotext: Saknas

Namnteckningar: Två i violett offsettryck (fast kombination per år)

Enligt SFS 1979:990 stadgas att "Riksbanken skall utgiva sedlar å tio, ett hundra, ett tusen och tio tusen kronor". Enligt samma lag kunde även sedlar å fem, femtio och fem hundra kronor utges om behov fanns. Lagen medgav således slopande av 5 kr-sedeln som tidigare var obligatorisk (SFS 1938:308).

Riksbanken slutade lämna ut 5 kr-sedlar den 14 okt. 1983 och har sedan endast lämnat ut 5 kr-mynt.

Enligt SFS 1988:1385 förbjöds utgivning av 5 kr-sedlar.

Positionsbokstäver (till höger om årtal)

Två positionsbokstäver där den första är A-E och den andra S-Z (inte W). Totalt blir det 5×7 = 35 olika positioner AS-EZ. Varje tryckark innehåller således 35 sedlar. Se även Platbãrzdis Sveriges Sedlar Supplement 1962-1971 och Ahlström auktion 19:781. Första bokstaven E har inte observerats senare än 1974 P så jag misstänker att endast 28 positioner AS-DZ finns år 1977 G - 1981. Vissa årtal har högst DY (1974 R - 1977 B) eller CZ (1977 C-F och 1979 A-B).

Tre sedlar från samma ark med olika positionsbokstäver men med samma nummer

Seriebokstav (till vänster om nummer)

En seriebokstav där följande bokstäver aldrig används: D, J, Q, W. Seriebokstaven för sedlar utan stjärna har kontinuerligt stigande bokstav för åren 1965-1976 medan man åren 1977-1981 började om med bokstav A för varje nytt årtal. Årtal 1976 som turligt nog saknar stjärnsedlar använder seriebokstäverna V, X, Y som annars är typiska för stjärnsedlar. Seriebokstav I finns för 1969 (utan *) och 1965 (med *) medan bokstav I saknas 1977 trots att både H och K finns.

Sedelnummer

Sedelnumret har 6 siffror 000 001 - 900 000. I tabellerna anges att ?9 saknas eftersom nummer > 900 000 inte finns. 1:a siffran från vänster (100-tusental) anges i tabellerna eftersom inte alla seriebokstäver har alla siffror 0-8. För stjärnsedlar anges intervall med tusental.

Stjärnsedlar

Bokstäver inom parentes är osäkra eftersom jag inte sett dessa trots att de finns med i Wallén SS. Jag har strukit allt inom parentes för 5-10 kr fr.o.m. år 1979 eftersom Walléns uppgifter innehåller fel.

5 kr 1972* är endast känd med slutsiffror 01. Se nedanstående bild och Ahlströms auktioner 18, 29, 30, 31, 33 samt Skandinavisk Numismatik 7/1983 sid. 10 (med bild).

5 kr 1979* är av mig endast känd med seriebokstav X, medan Wallén SS sid. 116 anger att 1979 med stjärna har seriebokstav Y och Z medan sb X saknas där. Således saknar Wallén SS mina bokstäver och jag saknar Walléns bokstäver (ingen överlappning).

Feltryck

Det finns 5 kr-sedlar med otryckt baksida 1965, 1969 och 1974. Se Ahlström auktion 43:548 och 50:924 samt Platbãrzdis Sveriges Sedlar Supplement 1962-1971 sid. 5 och Skandinaviska Myntmagasinet 3/1988 sid. 5. Det finns även helt otryckta sedlar (med vattenmärke och säkerhetsfibrer).  Jfr med Ahlström 24:1549 och 63:1300 (otryckt sedelpapper för 5 kr Sittande Svea).

Enligt uppgift finns det 5 kr 1979 utan vattenmärke men jag har själv inte sett en sådan sedel. Kända nummer utan vattenmärke är B 563-tusen och B 564-tusen.

Typ 1: mörkrött årtal i boktryck

Observera att år 1977 finns med både typ 1 och typ 3. Första ettan i årtalet har rak fana (vinkelrätt mot grundstrecket) 1965, 1968, 1969, men lutande fana för övriga årtal.

Antalet utelöpande sedlar år 1967 var 34 milj. ex (TL Riksbanken). Med 35 positionsbokstäver skulle detta motsvara drygt en bokstav (om alla trycktes samtidigt) t.ex. A0-A8 + B0. Det rimliga är att man tillverkar högst det dubbla antalet och minst hälften: högst 3 bokstäver och minst ½ bokstav. År 1981 cirkulerade 66 milj. ex. motsvarande drygt 2 bokstäver. Trots att femmorna slutat lämnas ut 1983 så cirkulerade fortfarande hela 40 milj. ex. år 1987.

5 kr 1974* stjärna med 3 sedlar i nummerföljd och slutsiffror 00

Typ 2: djuprött årtal i offset

Typ 3: orange årtal i offset

År 1979 har vissa säkerhetsfibrer med kraftig blå fluorescens. Jämför med de synliga fibrernas längd och form så att du kan skilja detta från löst damm som också är fluorescerande. Övriga årtal saknar detta.

Kroatien 25 dinarer 1991

Kroatien 25 dinarer 1991 har samma gula sedelpapper och vattenmärke som 5 kr Gustav Vasa och således tryckt i Sverige. Vattenmärke med femma och våglinjer i rutmönster verkar vara något malplacerat på en sedel med valören 25. "Z.Jakus del" på baksidan anger att den svenske frimärksgravören Zlatko Jakus utformat (design) sedelns baksida. Sedeln har även samma blå och röda säkerhetsfibrer som den svenska 5 kr-sedeln. Sedelnumret (10 siffror) i svart har samma gulgröna fluorescens som 1985 års svenska sedelserie. Den kroatiska 25 dinarer-sedeln finns i två varianter. Kan första siffran vara en svensk årtalssiffra så att nedanstående två sedlar har årtalet 1991 och 1992?:

• Nummer börjar med 1: nollorna i numret ovala, papper helt utan vitmedel.
• Nummer börjar med 2: nollorna i numret avrundat rektangulära (som alla nya svenska sedlar), några säkerhetsfibrer fluorescerande rött/blått, papper med något vitmedel.

Kroatien 25 dinar finns även med omvänt vattenmärke (jämför med otryckt svenskt papper)

(e-post 2007-01-17 från en samlare i Tyskland som hjälpligt lyckats läsa alla mina tabeller över svenska sedlar)

Den kroatiska sedelns framsida har utformats (design) av Hannu Järviö. De lägre valörerna (1-1000 dinarer) i serien har tryckts i offset medan de högre valörerna (2000-100000 dinarer) har en graverad framsida. Gravör till dessa högvalörer är den svenska sedelgravören Agnes Miski som även graverat 50 kr Jenny Lind och 1000 kr Gustav Vasa 1989.

[ Uppåt ] [ 5 kr ] [ 10 kr ] [ 50 kr ] [ 100 kr ] [ 1000 kr ] [ Provsedel ]

Åter till [ Start ]