1 skilling = 12 runstycken (rst)

Efter realisationen år 1803 var
1 riksdaler banco = 1 ½ riksdaler riksgäld

Fig. 16.  Sedel å 5 riksdaler specie med 3 procents ränta, 1789; tryckt på två blad. -- Riksgäldskontoret.

Fig. 17.  Sedel å 12 skillingar, 1791. -- Riksgäldskontoret.

HISTORISK ÖFVERSIKT.

BIDRAG TILL DE SVENSKA SEDLARNAS HISTORIA.

AF

OSCAR MONTELIUS.

[OCR-skannad ur ”Sedelsamlingen i Riksbankens Myntkabinett” (1915) sid. 50-56]

*         *         *

Utom Rikets Ständers Bank utgåfvos sedlar äfven af det vid 1789 års riksdag upprättade Riksgälds-Kontoret.

Först upptog Riksgäldskontoret lån mot så kallade »Kreditsedlar», hvilka gingo med 3 procents ränta; liksom obligationerna på Karl XII:s tid, motsvarade dessa således snarare senare tiders obligationer än sedlar.  De emottogos i all Kronans uppbörd till deras fulla belopp med upplupen ränta och hade denna lydelse (fig. 16):

Riksens Ständers til Riksgäldens förwaltning förordnade Contoir   betalar til Sedelhafwaren, et år efter nedanstående dato, en summa af . . . . Riksdaler Specie, med oafkortad årlig ränta til Tre för hundradet; som försäkras.  Stockholm den . . . .

S:r . . Riksdaler Specie.

På Riksens Ständers Riksgälds Contoirs wägnar.

                                  Sex namn.

Beloppet uttryckt äfven på finska.

Dessutom är både på svenska och finska meddeladt, huru många runstycken specie räntan på denna sedel i hvarje månad utgör.

Öfverst ses sedelns nummer på en hvit stämpel med Riksens Ständers Contoirs Sigill.

I bankens samling finnas sådana räntebärande sedlar af 1789 å 5 riksdaler specie och 2 riksdaler 24 skillingar specie; samt af 1790 å 2 riksdaler 24 skillingar specie, 1 riksdaler specie, 24 skillingar och 12 skillingar.

Dessutom utgåfvos räntepolletter af denna lydelse:

N:o . . . Uti Riksens Ständers Riksgälds-Contoir hafwer Sedelhafwaren vid innevarande års slut at upbära en summa af . . . skillingar (. . rst) specie, såsom uplupen 3 pro cents ränta å invexlade Credit-Sedlar.  Stockholm den . . . . . 179 . . .

Mycket snart visade det sig emellertid, att Riksgäldskontorets sedlar, hvilka utsläppts till alltför stort belopp, icke ansågos vara lika goda som bankomynt, och redan den 25 juli 1790 påbjöds genom en Kungl. kungörelse sex månaders uppskof med inlösandet af dessa sedlar, och kort därefter beslöts, att någon ränta ej vidare skulle beräknas på dem.

I juli 1790 började Riksgäldskontoret att jämte sedlar å högre valörer utgifva sådana å 1 rdr, 24 sk. och 12 sk., hvilka skulle vara ett slags skiljemynt.  Minsta bankosedelns valör var då 2 rdr specie.

Dessa sedlar (fig. 17) hafva följande lydelse:

Uti Riksens Ständers Riksgälds-Contoir, är insatt en summa af . . Schillingar, hwilka . . Schillingar Innehafwaren har at återbekomma.  Stockholm(datum tryckt)

Säger . . Schillingar (valören äfven på finska)

På Riksens Ständers Riksgälds-Contoirs wägnar

                                  Tre namn.

I den vänstra marginalen är valören ännu en gång tryckt på svenska, med bok­stäfver.

Öfverst ses valören, tryckt med siffror, samt sedelns nummer och en kvadra­tisk hvitstämpel med Riksgäldskontorets sigill.

Sedlar med samma text, men lydande på högre belopp än en riksdaler, utgåfvos också (fig. 18).

Öfverst ses valören, tryckt med siffror, samt sedelns nummer och två stora runda hvitstämplar: den ena med en strålande sol och de tre första riksståndens emblem, samt omskriften: His auspiciis tuta fides; den andra med riksvapnets tre kronor och Sveriges Rikes Ständers Riksg:ds Contoirs Sedel.

I bankens samling finnas af Riksgäldskontoret utgifna sedlar (utan ränta) på 500 riksdaler specie (år 1801), 100 rdr sp. (1800), 30 rdr sp. (1794), 10 rdr sp. (1800--1803), 5 rdr sp. (1791--1803), 2 rdr sp. (1791--1806), 1 rdr sp. (1791--1805), 24 skillingar (1791--1803), 16 sk. (1791--1806), samt 12 sk. (1791--1805).

Emellertid hade det redan 1803 visat sig nödvändigt att företaga en ny rea­lisation, hvarigenom värdet af Riksgäldskontorets sedlar ned­sattes med en tredjedel, så att 1 rdr i bankosedlar motsvarade 1½ rdr i Riksgäldskon­torets sedlar.

Oaktadt Riksdagens afsikt varit, att Riksgäldskontoret efter det realisation visat sig oundgänglig, ej vidare skulle utgifva några sedlar, blefvo dock sådana till flera millioners värde utsläppta efter realisationens beslutande.

Banken, somenligt realisationsplanen skulle till nyss nämnda kurs inlösa Riksgäldskontorets sedlar å 15 millioner riksdaler, blef härigenom tvungen att ytterligare inlösa Riksgäldssedlar å 12 millioner riksdaler, hvilket vållade, att bankens egen ställning blef rubbad.

*         *         *