Riksgäldskontoret 1789-1834

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2022-10-10

1 riksdaler = 48 skilling (sk)

1 skilling = 12 runstycken (rst)

Efter realisationen år 1803 var 1 riksdaler banco = 1 ½ riksdaler riksgäld

Riksgäldsedlarna inlöstes av Riksbanken t.o.m. 31 dec. 1845.


12 skilling riksgäld 1794 typ E3 med två vitstämplar
 

Baksidan utan tryck av valörer
men med spegeltryck från framsidan

 


16 skilling riksgäld 1834 typ E5 med ändrad straff lag 1818
  

valör även tryckt rättvänt på baksidan
även spegeltryck på baksidan


2 riksdaler riksgäld 1795 typ E4 med valör tryckt på baksidan

valör även tryckt rättvänt på baksidan
även spegeltryck på baksidan

A. Kreditsedlar med 3 % ränta 1789-1790


5 riksdaler 1789, tryckt på två blad, typ A1 (avbildning från Bukowski 1886, samma bild finns i Davidson 1896)

Wallén SS anger dessa typer som typ A1-A6.

Typ A1 har sex handskrivna namnteckningar. Två blad (4 sidor). Vitstämpel och vattenmärke. Handskrivet datum. Årtal 1789. Många valörer 2 rd 24 sk sp, 5 rd sp, upp till 1000 rd sp. Beslutades 16 apr. 1789.

Typ A2 har endast tre handskrivna namnteckningar. Årtal 1789.

Typ A3 har ändrat vattenmärke. Årtal 1789. Många valörer 2 rd 24 sk sp, 3 rd 24 sk sp, 5 rd sp, upp till 1000 rd sp. Beslutades 2 juni 1789.

Typ A4 har endast ett blad (2 sidor) och bara valören 3 rd 24 sk sp. Årtal 1789. Beslutades 2 okt. 1789.

Typ A5 har en tryckt namnteckning och två handskrivna. Årtal 1790. Många valörer 5 rd sp, upp till 1000  rd sp.

Typ A6 har endast ett blad (2 sidor) och bara valörerna 2 rd 24 sk sp. och 3 rd 24 sk sp. Årtal 1790.


5 rd 1790 typ A5 (kopia från Ahlström 31)
   

2 rd 24 sk 1790 typ A6 (kopia från Ahlström 28)
(Samma sedel med bild i Wallén SS)

B. Räntepolletter 1790-1791

Wallén SS anger dessa typer som typ B1-B2.

Handskrivna (2 rst sp upp till högst 36 sk 6 rst sp) eller tryckta ( 4 sk sp upp till högst 24 sk sp) valörer.

C. Depositionsattester 1790

Wallén SS anger dessa som typ C.

Valörer: 12 sk, 24 sk, 1 rd. Ovanstående kreditsedlar växlades till mindre valörer i depositionsattester. Gavs ut fr.o.m. 26 juli 1790.


12 sk 1790 depositionsattest typ C

D. Riksgäldssedlar på begärda (handskrivna) valörer 1791-1816

Wallén SS anger dessa typer som typ D1-D3. Fr.o.m. typ D2 är valören stämplad på andra sidan.

Valörer 10-1000 rd med jämna belopp, även 5 rd 1793-1816. Utställda på innehavaren.

E. Riksgäldssedlar på fasta valörer 1791-1834


5 riksdaler riksgäld typ E1 (avbildning från Bukowski 1886)

5 riksdaler riksgäld typ E2 (avbildning från Bukowski 1886)

  


12 skilling riksgäld typ E2 med valören även lodrätt, utan spegeltryck på baksidan

24 skilling riksgäld typ E2 med valören även lodrätt, utan spegeltryck på baksidan
 

Wallén SS anger dessa typer som typ E1-E6.

Typ E1 har har endast valören vågrätt. Har vattenmärke och vitstämpel. Datum tryckt. En tryckt namnteckning och två handskrivna.

Typ E2 har valören även lodrätt. Utan spegeltryck på baksidan.

Typ E3 har två vitstämplar. Tryckt årtal och handskrivet datum. Två handskrivna namnteckningar. Texten tillbakalutad för att avvika mot riksbankens sedlar som har texten framåtlutad.  Kungjordes 28 dec. 1792.

Typ E4 har valören även tryckt i svart rättvänt på baksidan i vitstämpeln.

Typ E5 har ändrad straff enligt lag 8 juli 1818.

Typ E6 har liggande format endast för 2 rd.

  
2 riksdaler riksgäld 1827 typ E6 liggande format

5 riksdaler 1992 finns i två varianter. Först kom det normala utförandet (typ 2a) som senare ändrades så att den lodrätta valören togs bort och ersattes av en stämplad valör på andra sidan (typ 2b). Jämför med handskrivna valörer som också har valören tryckt på andra sidan. Typ 2b beslutades 15 mars 1792. Alla typer av 5 riksdaler (typ 1 och typ 2) har 2 blad (4 sidor) medan lägre valörer endast har ett enkelt blad.


typ E3 och E4 straff enligt äldre lag

typ E5 och E6 straff ändrat enligt lag 8 juli 1818

 

Typ 12 sk 16 sk 24 sk 1 rd 2 rd 5 rd
Typ E1 1791 1791 1791 1791 1791 1791
Typ E2 valör även lodrätt 1791-1792 1791-1792 1791-1792 1791-1792 1791-1792 1791-1792
Typ E3 med två vitstämplar 1792-1794 1792-1794 1793-1794 1792-1794 1792-1794 -----
Typ E4 valör även på baksidan 1795-1805 1795-1818 1795-1804 1795-1818 1795-1818 -----
Typ E5 ändrad straff lag 1818

-----

1819-1834

-----

1819-1834

-----

-----
Typ E6 liggande format

-----

-----

-----

-----

1819-1834

  -----

Utgivningen av 5 rd fortsatte 1793 med typ D handskrivna (begärda) valörer.

Dessutom finns högre valörer: 10, 50 och 100 riksdaler riksgäld 1816-1834 som Wallén SS anger som typ E7-E8. Dessa har även valören stämplad på andra sidan.


Insättningsbevis

Det finns även insättningsbevis för Riksgäldskontoret: År 1790 med text "hafver inlevererat uti Riksens Ständers Riksgälds Contoir" (bild i SNT 3·95 sid. 69) och år 1796 med text "hafver inleverarat i Riksens Ständer Depositions Contoir" (bild i Auktion 2010-03).


SNF auktion 131 år 1995: Insättningsbevis Riksgäldskontoret 1790 (saknas i SS ??)
Jämför NumisBids: Myntauktioner i Sverige AB Auction 25, Lot 459 : RIKSENS STÄNDERS BANK: Insättningsbevis för "Riksens...)


Litteratur


HISTORISK ÖFVERSIKT.

BIDRAG TILL DE SVENSKA SEDLARNAS HISTORIA.

AF

OSCAR MONTELIUS.

[OCR-skannad ur ”Sedelsamlingen i Riksbankens Myntkabinett” (1915) sid. 50-56]

*         *         *

Utom Rikets Ständers Bank utgåfvos sedlar äfven af det vid 1789 års riksdag upprättade Riksgälds-Kontoret.

Först upptog Riksgäldskontoret lån mot så kallade »Kreditsedlar», hvilka gingo med 3 procents ränta; liksom obligationerna på Karl XII:s tid, motsvarade dessa således snarare senare tiders obligationer än sedlar.  De emottogos i all Kronans uppbörd till deras fulla belopp med upplupen ränta och hade denna lydelse (fig. 16):

Riksens Ständers til Riksgäldens förwaltning förordnade Contoir   betalar til Sedelhafwaren, et år efter nedanstående dato, en summa af . . . . Riksdaler Specie, med oafkortad årlig ränta til Tre för hundradet; som försäkras.  Stockholm den . . . .

S:r . . Riksdaler Specie.

På Riksens Ständers Riksgälds Contoirs wägnar.

                                  Sex namn.

Beloppet uttryckt äfven på finska.

Dessutom är både på svenska och finska meddeladt, huru många runstycken specie räntan på denna sedel i hvarje månad utgör.

Öfverst ses sedelns nummer på en hvit stämpel med Riksens Ständers Contoirs Sigill.

I bankens samling finnas sådana räntebärande sedlar af 1789 å 5 riksdaler specie och 2 riksdaler 24 skillingar specie; samt af 1790 å 2 riksdaler 24 skillingar specie, 1 riksdaler specie, 24 skillingar och 12 skillingar.

Dessutom utgåfvos räntepolletter af denna lydelse:

N:o . . . Uti Riksens Ständers Riksgälds-Contoir hafwer Sedelhafwaren vid innevarande års slut at upbära en summa af . . . skillingar (. . rst) specie, såsom uplupen 3 pro cents ränta å invexlade Credit-Sedlar.  Stockholm den . . . . . 179 . . .

Mycket snart visade det sig emellertid, att Riksgäldskontorets sedlar, hvilka utsläppts till alltför stort belopp, icke ansågos vara lika goda som bankomynt, och redan den 25 juli 1790 påbjöds genom en Kungl. kungörelse sex månaders uppskof med inlösandet af dessa sedlar, och kort därefter beslöts, att någon ränta ej vidare skulle beräknas på dem.

I juli 1790 började Riksgäldskontoret att jämte sedlar å högre valörer utgifva sådana å 1 rdr, 24 sk. och 12 sk., hvilka skulle vara ett slags skiljemynt.  Minsta bankosedelns valör var då 2 rdr specie.

Dessa sedlar (fig. 17) hafva följande lydelse:

Uti Riksens Ständers Riksgälds-Contoir, är insatt en summa af . . Schillingar, hwilka . . Schillingar Innehafwaren har at återbekomma.  Stockholm(datum tryckt)

Säger . . Schillingar (valören äfven på finska)

På Riksens Ständers Riksgälds-Contoirs wägnar

                                  Tre namn.

I den vänstra marginalen är valören ännu en gång tryckt på svenska, med bok­stäfver.

Öfverst ses valören, tryckt med siffror, samt sedelns nummer och en kvadra­tisk hvitstämpel med Riksgäldskontorets sigill.

Sedlar med samma text, men lydande på högre belopp än en riksdaler, utgåfvos också (fig. 18).

Öfverst ses valören, tryckt med siffror, samt sedelns nummer och två stora runda hvitstämplar: den ena med en strålande sol och de tre första riksståndens emblem, samt omskriften: His auspiciis tuta fides; den andra med riksvapnets tre kronor och Sveriges Rikes Ständers Riksg:ds Contoirs Sedel.

I bankens samling finnas af Riksgäldskontoret utgifna sedlar (utan ränta) på 500 riksdaler specie (år 1801), 100 rdr sp. (1800), 30 rdr sp. (1794), 10 rdr sp. (1800--1803), 5 rdr sp. (1791--1803), 2 rdr sp. (1791--1806), 1 rdr sp. (1791--1805), 24 skillingar (1791--1803), 16 sk. (1791--1806), samt 12 sk. (1791--1805).

Emellertid hade det redan 1803 visat sig nödvändigt att företaga en ny rea­lisation, hvarigenom värdet af Riksgäldskontorets sedlar ned­sattes med en tredjedel, så att 1 rdr i bankosedlar motsvarade 1½ rdr i Riksgäldskon­torets sedlar.

Oaktadt Riksdagens afsikt varit, att Riksgäldskontoret efter det realisation visat sig oundgänglig, ej vidare skulle utgifva några sedlar, blefvo dock sådana till flera millioners värde utsläppta efter realisationens beslutande.

Banken, somenligt realisationsplanen skulle till nyss nämnda kurs inlösa Riksgäldskontorets sedlar å 15 millioner riksdaler, blef härigenom tvungen att ytterligare inlösa Riksgäldssedlar å 12 millioner riksdaler, hvilket vållade, att bankens egen ställning blef rubbad.

*         *         *


Åter till Start-sida