© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2011-06-03
Gavs ut: 22 nov. 1989 enligt SFS 1989:818
Giltighet: Giltigt betalningsmedel idag
Format: 160×82 mm
Papper: Benvitt utan vitmedel
Framsida: Gustav Vasa (riksföreståndare & kung 1521-1560) och Stockholm 1535 (vädersolstavlan), Gravyrtryck i brun och violett (fluorescerande) färg samt offset: blå, röd, orange, ockra, grön, grå
Baksida: Skördebild ur Olaus Magnus historia 1555, Gravyrtryck i brun färg samt offset: grön, ockra, röd, lila
Kantbilder: framsida: vänster-höger med koncentriska cirklar
Konstnär: ?
Gravör: Agnes Miski (Gustav Vasa) och Alan Dow (baksida)
Nummer: Tio siffror, Boktryck, Svart färg som ger gulgrön fluorescens i UV-ljus
Vattenmärke: Gustav Vasa, placerat utan upprepning
Säkerhetsfibrer: Saknas
Säkerhetstråd: JA, slät 1,0 mm
Fluorescerande: Hörnen diagonalt upptill vänster och nedtill höger har gulgrön fluorescens (gravyr). Staden närmast till vänster och höger om Gustav har orange fluorescens (offset). Solen på baksidan visar gult fluorescerande halvmångubbe (offset).
Infrarött: Två koppartrycksfärger som ögat uppfattar som samma färg men särskiljs i IR-ljus
Mikrotext: Lodrätt längst till höger och längs en av vädersolarna (gravyr)
Dold bild: Liten triangel inne i den större triangeln till höger om Gustav
Koncentriska cirklar: I ett rutmönster ovanpå vattenmärket
Namnteckningar: Två i offset på baksidan
Gavs ut: 22 nov. 1989 enligt SFS 1989:818
Giltighet: Giltigt betalningsmedel idag
|
Årtal |
Utan stjärna |
Med stjärna |
|||||
|
Serie |
sn.nr |
Position |
Serie |
sn.nr |
Position |
Namnteckningar |
|
|
typ 1a |
svagt vitt fluorescerande halvmåne på baksidan |
||||||
|
1989 |
3-4 |
3.2-4.9 |
01-21 |
4 |
4.6-4.9 |
00 |
Åsbrink & Dennis |
|
typ 1b |
kraftigt gulgrönt fluorescerande halvmåne på baksidan |
||||||
|
1990 |
0 |
0.5-0.9 |
22-42 |
Saknar stjärna |
|||
| 1991 | 0-1 | 0.4-1.9 | 22-42 | 0 | 0.8 | 00 | Borg & Dennis |
|
1992 |
0-1 |
0.6, 0.8-1.9 |
22-42 |
Saknar stjärna |
|||
Baksidans fluorescerande halvmåne kan ibland ha mycket svagt tryck så att den nästan saknas (gäller även ocirkulerade sedlar). Det finns då endast några små prickar i kanten som antyder att det borde vara en halvmåne. Det har hänt att affärer vägrat ta emot sådana sedlar trots att de varit äkta. Alla sedlar från 1989 har ett svagt tryck som ser tunt ut även om halvmånen syns tydligt. Halvmånen har en i huvudsak vit färgton. Sedlar från 1990-1992 har ett mycket massivt tryck som har en gulgrön färgton i UV-ljus. Eventuellt finns även år 1990 med svagt vit fluorescerande halvmåne (typ 1a) men jag har inte tagit med den i tabellen.
|
|
|
 1000 kr 1989 pn 00 med stjärna (*) |
|
 1000 kr 1991 med stjärna |
 1000 kr 1991 med stjärna (e-post 2006-08-06 från en vänlig samlare) |
|
|
|
 1000 kr 1991 sn.nr = 0.5 |
 1000 kr 1991 sn.nr = 1.9 |
 1000 kr 1992 sn.nr = 0.6 |
 1000 kr 1992 sn.nr = 1.1 |
 1000 kr 1992 sn.nr = 1.7 |
 1000 kr 1992 sn.nr = 1.999 (mycket högt) e-post 2007-08-14 från en vänlig samlare |
Antalet utelöpande sedlar år 2000 var 46 milj. ex. Med 21 positionsnummer skulle detta kräva sn.nr = 0.8-2.9 om alla trycktes samtidigt.
 Genomsiktsbild |
 Folieband |
 Rörlig bild i streckat band |
| Kopia från riksbankens pressbilder | ||
Gavs ut: 15 mars 2006 enligt SFS 2006:30
Giltighet: Giltigt betalningsmedel idag
Vattenmärke: Porträtt och valören 1000 (ljusa siffror), placerat
Säkerhetstråd: text 1000 och KRONOR
Variabel optisk tråd: fönstertråd med bild som rör sig vid vinkling av papperet
Folieband med hologram: Valören 1000 och ett skepp
Dold bild: Pärlemorfärg finns som "skimrande guldfärg" på baksidan som skiftar färg vid vinkling av papperet. Visar valören 1000 och en krona.
Antiscanningmönster: Små orange ringar utspridda över sedeln
Genomsiktsbild: Valören 1000 syns när sedeln hålls upp mot ljuset
Årtal 2005, positionsnummer 01-21 och 22-42 (tryckarket har 21 sedlar), serienummer finns inte eftersom numret har 9 siffror.
pressbild från Riksbanken av tryckark serie B med 21 sedlar, visar pn
22-42 (klicka på bilden för att se STÖRRE), sn.nr = B.5
| Årtal | Utan stjärna | Med stjärna | ||||
| Serie | sn.nr | Position | ||||
| 2005 | A | A.0-A.9 | 01-21 |
Saknar stjärna |
||
| B | B.0-B.3, B.5 | 22-42 | ||||
| 2005 sk | Skarv i hologram | |||||
skarv i hologram
 1000 kr 2005 pn = 01 ur serie A med pn 01-21 |
 1000 kr 2005 pn = 06 ur serie A med pn 01-21 (e-post 2007-08-23 från en vänlig samlare) |
 1000 kr 2005 pn = 27 ur serie B med pn 22-42 |
Provsedel på gult papper med vattenmärke "Rutnät av diagonala våglinjer med siffran 5 inlagd i rutorna". Samma papper som 5 kr 1965-1981 med röda och blå säkerhetsfibrer. Dessutom finns färglöst relieftryck med "Tumba Bruk Sweden".
provsedel 160×82 mm
Bilden visar af Chapman som var en framstående skeppsbyggare när Tumba Bruk startades 1755. Övrig text: "AB Tumba Bruk Banknote printers and makers of fine paper since 1755". Troligen tryckt ca 1980 när Tumba Bruk hade 225-årsjubileum. Samtidigt tryckte Tumba norska prøvetrykk, se Norske Pengesedler sid. 212. Format 160×82 mm dvs. samma som 1000 kr 1989 med Gustav Vasa. Tumba testade en ny tryckpress i början på 1980-talet viket resulterade i de svenska och norska provsedlarna. Det viktiga var att testa själva tryckpressen och då behövde man tryckplåtar med varierande sedelliknande bilder. Istället för att gravera nya sedel-bilder, så valde man den snabbare lösningen att helt enkelt låna tryckplåtar från Norge.
Fredric Henric af Chapman (1721-1808), skeppsbyggmästare, viceamiral, Sveriges förste store fartygskonstruktör. Efter studier i Stockolm och London återvände af Chapman till Sverige år 1757. Konstruerade lätta snabba fartyg för skärgårdskrigföring. År 1782-1785 byggdes 10 linjeskepp och 10 fregatter efter af Chapmans ritningar. Han skrev 1775 "Architectura Navilis Mercatoria". (Källa: Nationalencyklopedins DVD-ROM).
