50 kr Sittande Svea 1896-1962

© Sedelmynt (J.A.), Ändrad 2010-06-21

[ Uppåt ] [ 5 kr ] [ 10 kr ] [ 50 kr ] [ 100 kr ] [ 1000 kr ] [ Stjärnsedel ] [ Numrering ]

50 kr 1944 kontrollbokstav S med VERSAL/KAPITÄL (vänster med hakar och höger utan hakar)

Gavs ut: 10 okt. 1896 enligt SFS 1896:58 (typ 1: svart valör nedtill höger, rött årtal och nummer)

               17 juni 1903 enligt SFS 1903:70 (typ 2: två tryckta namn)

               22 mars 1907 enligt SFS 1907:10 (typ 3: ändrad guilloche-färg och bakgrundstryck)

               22 feb. 1918 enligt SFS 1918:88 (typ 4: röd valör nedtill höger, svart årtal och nummer)

Ogiltig: 31 dec. 1987 enligt SFS 1982:1161

Format: 140×121 mm

Papper: Svagt gult

Framsida: Sittande Svea och sköld med ”Tre Kronor” och ymnighetshorn samt lejon, Svart Gravyrtryck samt rödbrun och grön guilloche, även rödbrunt (50 övre vänstra hörnet) och grönt (Svea) bakgrundstryck

Baksida: Gustav Vasa, Svart Gravyrtryck samt gulbrunt bakgrundstryck

Konstnär: Jacob Bagge

Gravör: ??

Nummer: Årtal + seriebokstav + löpnummer (upprepat två gånger), Röd färg (cinnober)

Vattenmärke: Mercurius-huvud inom oval och våglinjer

Säkerhetsfibrer: JA, blå på baksidan till vänster

Fluorescerande: NEJ (men varierande mängd vitmedel)

Namnteckningar: En tryckt och en handskriven (typ 1), Två tryckta i svart färg (typ 2-5), fast kombination per kb eller sb

Seriebokstav (till vänster om nummer)

En seriebokstav A-Z. Alla bokstäver utom J, men V och W samt O och Q finns. Detta ger ett alfabet med sammanlagt 25 bokstäver.

Sedelnummer

Sedelnumret finns med 5 siffror t.o.m. typ 4A (1896-1947). Sedan (typ 4B-5) har 6 siffror använts med nummer 000 001 – 450 000. Högre nummer har endast använts för stjärnmärkta sedlar fr.o.m. 1956.

Kontrollbokstav (till höger nummer)

År 1902 (typ 1c) tillkom en kontrollbokstav (kb) till höger om numret i form en liten gemen bokstav. Man började i feb. 1940 att även använda stor versal/kapitäl kontrollbokstav jämsides med gemen bokstav. Gemen kb är a-i, k-n, p-z (j och o saknas) medan versal/kapitäl kb är A-H, J-N, P-Z (I och O saknas). År 1940 används versalt I (inte J). Detta ger ett alfabet på endast 24 bokstäver (en mindre än seriebokstäverna!).

kontrollbokstav i

kontrollbokstav I

kontrollbokstav J

vänster kb	vänster nummer	höger kb	höger nummer
gemen (n) med seriff höjd 2,5 mm		gemen (n) med seriff höjd 2,5 mm
VERSAL (S) med seriff höjd 4,0 mm		KAPITÄL (S) sanserif höjd 2,5 mm

Gemen kb är tunn med seriff (hakar) både i vänstra och högra numret (båda har samma typsnitt). VERSAL kb är tunn med seriff (hakar) i vänster nummer. Höger nummer har kapitäl kb sanserif (utan hakar) i fet stil (olika typsnitt). Punkten efter numret är fyrkantig vid kapitäl kb. En kapitäl bokstav har samma utseende som en versal men lägre höjd motsvarande gemen bokstav. Den gemena bokstavens höjd på 2,5 mm gäller utan över- och underslängar (uppstapel och nedstapel) som finns i t.ex. b, d, f, h, k.

Arbetsbokstäver (på baksidan)

Det ser ut som om man börjar om med ab AA två gånger: 1955 sb A, 1960 sb M. Det finns även många tidiga bokstäver år 1956 och 1958 så eventuellt började man om med ab AA även dessa år. 50 kr 1955 A 035995 har arbetsbokstäver BA som troligen är lägst. Kanske försvann ab AA som provtryck (även 5 kr 1954 sb AA är känd med lägst BA).

Numreringen av 50 kr 1902-1947 (typ 1c-2-3-4A) görs på liknande sätt som 1000 kr 1932-1950. Man måste dock införa ett begrepp som jag kallat "Upplaga". Ny upplaga inträffar när kvarvarande kontrollbokstäver (kb) inte räcker till årets beställda tryckning. Man börjar då om med kb a(A) och upplaga = tidigare + 1. Seriebokstaven (sb) till vänster om numret har nu en mycket underordnad betydelse och räknas ut med följande formel i Excel eller Works: 
=REST(nummer+kontroll-upplaga;25)

50 kr 1896-1901 saknar kontrollbokstav men även där räknas seriebokstaven ut på liknande sätt (med kontroll = 0). Det är enklare att se principen genom att titta på sedlar med slutsiffror 01 (även 26, 51, 76) och se vilken bokstav dessa får. Varje kontrollbokstav har flera olika vänstra namnteckningar (anges med 0 i kolumnen).

Namnteckningar för 50-100 kr Sittande Svea 1902-1947

Bokstaven till höger om numret kallas kontrollbokstav (kb) och visar vilken serie som sedeln tillhör. Till vänster om numret finns en nummerbokstav (nb) som ändras i takt med med de två slutsiffrorna. Sedlar i nummerfölj i samma bunt har alla olika nb.

	1902-1917: Varje kontrollbokstav har flera olika vänstra namnteckningar
	1918-1936: Varje kontrollbokstav börjar med en ny vänstra namnteckning
	1937-1947: Två närliggande kontrollbokstäver har samma vänstra namnteckning

50 kr 1936 kb w, x och y har alla olika vänstra namn.

50 kr 1936 kb w upplaga 7

50 kr 1936 kb x upplaga 7

50 kr 1936 kb y upplaga 7

Från och med 1937 kb z har två närliggande kb samma vänstra namnteckning. Sedlarna trycks i ordning 1937 kb z följt av 1937 kb a-q.

50 kr 1937 kb z upplaga 7

50 kr 1937 kb a upplaga 8

Alla 5 ovanstående bilder är tagna från auktioner på Internet. Om du har bättre bilder som visar övergången från en till två kb per vänster namn, skicka gärna dessa med e-post inskannade med 100 dpi.

50 kr 1946 finns i tre olika upplagor: 14, 15 och 16.

Varje kontrollbokstav börjar med en ny vänstra namnteckning 1918-1936 men år 1937-1947 har två närliggande kb samma vänstra namnteckning.

Närliggande två kontrollbokstäver (24 olika men inte o) har samma vänstra namnteckning så att b+c, d+e, f+g, ..., m+n, p+q, r+s, ..., v+w, x+y får samma. Trots ett jämnt antal bokstäver så går det inte jämnt upp!! Före år 1940 blir z+a lika medan senare blir z+A eller Z+a med samma vänstra namnteckning (i samband med att upplagan ökas med 1).

upplaga 11	upplaga 12
upplaga 13	upplaga 14	upplaga 14
upplaga 15	upplaga 16	kb D, mycket sen 1946, upplaga 16
upplaga 16

50 kr 1947-1958 Sittande Svea typ 4B har seriebokstäver(sb) som inte börjar om från A vid nytt årtal. Istället verkar man ha en rullande numrering så att nästa årtal fortsätter där föregående slutar. När man nått sb Z så fortsätter man med sb A. Detta liknar upplagorna för typ 4A.

Seriebokstav och namnteckningar för 50-100 kr 1947-1959 typ 4B (nt-A och nt-B)
Sedlarna kan ha 25 olika seriebokstäver A-Z. Normalt verkar man tilldela bokstäver så att A+B, C+D, E+F, ..., X+Y får samma vänstra namn för två bokstäver, detta kallar jag nu nt-A. I vissa fall verkar man dessutom ha arbetat fasförskjutet så att B+C, D+E, F+G, ..., Y+Z får samma vänstra namn, detta kallar jag nu nt-B.
Seriebokstäverna används i ordningen: A+B, C+D, ..., X+Y, Z+A, B+C, D+E, ..., W+X, Y+Z (totalt 22,5 milj. sedlar). Plustecknet markerar vilka bokstäver som har samma vänstra namn.

50 kr 1949 är ovanlig och endast känd med serie C som fortsätter 1950. Sedlarna (typ 4B) visas i numreringsordning: 1947 A-B, 1948 C-Z, 1948 A-B, 1949 C, 1950 C-Y. Seriebokstäverna fortsätter nästa år utan att börja om med A.

(kopia från Auktion)

50-100 kr Sittande Svea (typ 5) 1959-1963 finns endast med två olika varianter av namnteckningar (bilder och förklaring se 100 kr):

Högsta nummer för 1962 är Q 248 800 enligt Platbãrzdis Sveriges Sedlar Supplement.

Utseende på bokstäver och siffror

Typ 4A

vänster: sb (seriebokstav) med seriff (hakar), nr jämntjocka

höger: sb sanserif (utan hakar), nr sanserif (utan hakar), nr höjd 3,2 mm

Typ 4B

vänster: sb sanserif (utan hakar), nr ojämn tjocklek

höger: sb med seriff (hakar), nr med seriff (hakar), nr höjd 2,8 mm

Typ 5

årtal och vänstra sb + nr mindre stil; samma stil höger och vänster år + sb + nr;

nr utan kommatecken;

även höger nr ny stil t.ex. 3:a rund upptill (tidigare rak), 4:a sluten (tidigare öppen).

[ Uppåt ] [ 5 kr ] [ 10 kr ] [ 50 kr ] [ 100 kr ] [ 1000 kr ] [ Stjärnsedel ] [ Numrering ]

Åter till [ Start ]